Drivkraften att “vinna” gör att säkerheten kan ta stryk i militärövningar, enligt en avhandling. Säkerhetsreglerna upplevs som ett hinder, säger major Martin Schüler vid Försvarshögskolan.
I sin avhandling pekar han på att säkerhetsbrister hänger ihop med drivkraften att “vinna” i övningar.
– Säkerhetsreglerna upplevs hindrande och många är beredd att bryta mot säkerhetsföreskrifterna för att skaffa sig fördelar och nå framgång. Det anses viktigt att prestera vid övning och eftersom resultaten är det centrala så styr det hur man beter sig.
Egna erfarenheter från övningar
Att han har utformat avhandlingen kring säkerhetsfrågor har med egna erfarenheter att göra, säger Martin Schüler.
– Det var vissa delar i samband med övningar som jag inte riktigt förstod fullt ut varför vi gjorde som vi gjorde. Varför utsätter man personalen för farliga situationer i fredstid och varför tycker man att det är okej? Jag hade också kollegor inom Försvarsmakten som var duktiga på säkerhetsarbete, som blev undanskuffade och vars kompetens inte värderades, jag ville ta reda på varför det var så.
Kunskaper saknas
Det framkommer i Martin Schülers forskning att det finns en ganska stor kännedom i Försvarsmakten om säkerhetsregler, men inte så mycket kunskap om lagar och föreskrifter.
– Många saknar till exempel kunskap om arbetsmiljö- och elsäkerhetslagstiftning och de blivande officerarna får bristfällig eller ingen utbildning i dessa frågor, trots att de ska arbetsleda och vara chefer, säger Martin Schüler.
Regler uppfattas som krångliga
Han fortsätter:
– Många på högre positioner har lärt sig att tala engagerat om säkerhet. Man vet att det anses vara viktigt, men det syns inte när man planerar arbetet och det saknas förutsättningar för att det ska få effekt i organisationen. Många av de interna säkerhetsföreskrifterna är inte heller skrivna för de som ska utföra arbetet utan för stabspersonal. Reglerna upplevs därför som krångliga eller omöjliga att följa.
Tävlingsmoment slår ut lärandet
Martin Schüler har också undersökt hur övningar bidrar till lärandet. Försvarsmakten premierar ofta ”görandet” framför ”tänkandet”, vilket spär på det tävlingsmässiga, vilket i sin tur blir negativt för lärandet, menar Martin Schüler.
– Man ser inte övningar som ett lärotillfälle utan mer som en tävling, men det är ju egentligen en pedagogisk situation. Övningarna borde i stället utformas för lärande med tid för reflektion, annars går lärandet förlorat.
– Om man hårdrar det kan det till och med bli så att man lär sig att utföra moment felaktigt. Om man inte reflekterar över lärandet utan fortsätter att göra på samma sätt så vet man inte vad det man gjort är värt eller ens om det är rätt.
Övningar kan bli mer verklighetstrogna
Försvarsmakten skulle behöva ha fler övningar som är oförberedda och närma sig övningar som kan ge faktiska lärdomar, menar Martin Schüler.
Han pekar på några faktorer som är viktiga när man designar övningar så att de blir mer oförberedda och verklighetstrogna. Det handlar om att saker kan inträffa utanför övningsområdet, att förbanden får ”tips från coachen” som plötsligt förändrar scenariot, att förbanden får tillgång till utrustning som de egentligen inte ska ha samt att övningsledaren griper in för att skapa något oväntat.
En del i avhandlingen handlar också om att anpassa ett enkätverktyg som kan mäta säkerhetsklimat i flera olika delar av den militära organisationen. Det kan användas både för att mäta militär förmåga och för att arbeta förebyggande med säkerhetsfrågor.
Avhandling:
Säkerhetsklimat i en militär organisation, Martin Schüler.
Kontakt:
Martin Schüler, doktorand i arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst martin.schuler@hv.se
Bild: Ministerie van Defensie, Wikimedia commons. Licens: CC0 1.0.
