Vanligt med hot och trakasserier i högskolan

Fyra av tio forskare och lärare vid universitet och högskolor i Sverige har utsatts för trakasserier, hot och våld. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Studien baseras på enkätsvar från omkring 3 000 medlemmar i fackförbundet SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.

Utsatthet för trakasserier, hot och våld förekommer inom samtliga ämnesområden, enligt studien. Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. Inom de ämnesområdena svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier.

Hotfulla mejl vanligast

Vanligast är hotfulla e-postmeddelanden, följt av hotfulla uttalanden öga mot öga och hot eller påhopp via sociala medier.

Studenter är de vanligaste förövarna. Hälften av de forskare och lärare som hade utsatts under det senaste året svarade att förövaren hade varit en student. Näst vanligast är att bli utsatt av en kollega på den egna institutionen, enligt kartläggningen.

– En stor andel anger att de blivit utsatta av en student, eller av någon annan vid deras egen institution eller enhet, och att detta ofta sker i undervisningssituationer, säger David Brax, forskare och senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.

Kvinnliga forskare och lärare är mer utsatta än män, särskilt av studenter, medan män i högre utsträckning utsätts av kollegor.

Hot vid heta ämnen

Rapporten tyder på att hot och trakasserier till stor del är ett internt problem inom högskolan. Undantaget är ämnesområden som varit föremål för debatt i medier. Där rapporteras högre utsatthet och att förövaren ofta är någon utanför akademin och mer sällan studenter.

Rädsla för att bli utsatt gör att många undviker att engagera sig i vissa ämnen eller att uttala sig i vissa frågor. Det förkommer också att forskare och lärare överväger att lämna sitt arbete på grund av sin utsatthet, säger David Brax.

– Vi ser i undersökningen att många begränsas av riskerna, vilket gör att forskning som skulle kunna komma samhället till del inte når ut.

Mer ur rapporten

• En tredjedel av dem som har svarat på frågorna om utsatthet vet inte vart de ska vända sig om de blir utsatta. Två tredjedelar känner inte till någon handlingsplan om hur utsatthet och risk för utsatthet ska hanteras, eller anger att det inte existerar någon vid den egna arbetsplatsen.
• Olika former av självcensur kan bli konsekvensen av utsatthet eller risk/oro för utsatthet. Åtta procent har ändrat sina rutiner eller sitt beteende på grund av utsatthet. Nästan dubbelt så många kvinnor som män rapporterar om denna konsekvens.
• Utsattheten är högre bland dem som är mer aktiva inom sociala och traditionella medier.
• Externa förövare är vanligare när det gäller förekomst i sociala och traditionella medier och debattinlägg.
• Utsatthet för våld, stöld och skadegörelse i egenskap av forskare eller lärare förekommer, men är relativt ovanligt i forskningsmaterialet. Sex procent har någon gång blivit utsatt för någon händelse av dessa slag.

Källa: Göteborgs universitet

Så gjordes forskningen

Studien om hot, trakasserier och våld är ett samarbete mellan SULF (Sveriges universitetslärare och forskare), SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.

En enkät med frågor skickades till medlemmar i SULF, totalt 17 459 personer. Enkäten besvarades i sin helhet av 2 995 personer.

Källa: Göteborgs universitet

Rapport:

Utsatthet vid svenska universitet och högskolor: En undersökning om trakasserier, hot och våld mot forskare och lärare, Göteborgs universitet.