Mätinstrument vid våtmarksområde
Den svenska delen av studien har gjorts på Mycklemosse vid Skogaryds forskningsstation. Bild: Patrik Vestin
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Nordiska våtmarkers upptag av kol har haft en kylande effekt på klimatet. Men en studie visar att denna viktiga funktion kan påverkas radikalt i takt med ökande temperaturer under sensommaren.

Nordliga våtmarker har under tusentals år lagrat kol från atmosfären och därigenom haft en kylande effekt på klimatet.

I en studie har ett internationellt forskarlag, där Lunds universitet ingår, studerat långvariga koldioxidflöden i nordliga våtmarker på tre kontinenter. Studien visar att kolbalansen är känslig för när under växtsäsongen uppvärmning sker.

– Om uppvärmningen sker under tidig sommar har det en positiv effekt på växternas produktivitet och nettokolupptaget kan bibehållas eller rent av öka. Men om den i stället sker under sensommaren kan det leda till sjunkande grundvattennivåer, ökad markrespiration och minskat kolupptag, säger Patrik Vestin som är naturgeografiforskare vid Lunds universitet.

Våtmarker och klimatförändring

Nettokoldioxidflödet i en våtmark styrs av balansen mellan upptag genom fotosyntes och emissioner via främst nedbrytning. Det har länge varit känt att klimatförändringar påverkar dessa processer.

Däremot har effekten av stigande temperaturer på kolupptaget i världens nordliga våtmarker inte varit klarlagt.

Områden med sommarvärme är känsligare

Det räcker alltså inte att bara studera våtmarkernas ekosystem på årsbasis. För att bättre förstå de nordliga våtmarkernas roll i klimatsystemet måste man undersöka hur säsongsvariationen i temperatur påverkar kolupptaget.

Områden med tydlig ökning av lufttemperatur under tidig sommar, exempelvis centrala Sibirien, verkar vara mindre känsliga mot klimatförändringar än områden som oftare utsätts för höga temperaturer under sensommaren.

– Det var förvånande att kopplingen mellan kolupptag och säsongsvariationer i lufttemperatur var så tydlig. Här såg vi ett betydligt starkare samband än när vi enbart studerade årsmedelvärden i lufttemperatur, säger Patrik Vestin.

Ny syn på återskapande av våtmarker

De nya resultaten kan bli användbara när det kommer till att undersöka hur effektivt det är att återskapa våtmarker som klimatåtgärd. Nyttan av våtmarker i områden, som i framtiden har torka på sensommaren, är sannolikt mindre än vad man tidigare trott.

Patrik Vestin menar att resultaten också kan ge en djupare förståelse för hur man ska tolka storskaliga trender i kolupptag i en nära framtid.

– Det finns stora osäkerheter kring hur klimatförändringar påverkar kol lagrat i våtmarker och hur det framtida kolupptaget i dessa kommer att se ut. Vår studie bidrar med viktig kunskap kring nordliga våtmarkers klimatnytta och roll i klimatsystemet under kommande decennier, säger Patrik Vestin.

Förutom Lunds universitet har ett 20-tal lärosäten och organisationer deltagit i arbetet.

Vetenskaplig studie:

Warming response of peatland CO2 sink is sensitive to seasonality in warming trends, Nature Climate Change.

Kontakt:

Patrik Vestin, forskningsingenjör vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, patrik.vestin@nateko.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera