Miljöer som får oss att må bra

Miljö och aktivitet är sammanflätade, menar Terry Hartig som är miljöpsykolog vid Uppsala universitet. All aktivitet sker i en miljö som spelar ofta en avgörande roll för hur väl man kan utföra aktiviteten – och hur mycket glädje den ger.

– Tänk på hur man ofta rekommenderas att promenera för sin hälsa. Men var? Vem skulle rekommendera en promenad längs en stor och hårt trafikerad gata? Folk väljer att gå på platser de tycker om, och om en sådan plats inte finns tillgänglig är det mer sannolikt att de inte kommer att promenera, säger Terry Hartig som forskar om restorativa miljöer.

Men en aktivitet måste inte nödvändigtvis vara en rask promenad eller något annat fysiskt ansträngande. Det kan vara att sitta på en sandstrand, en sten ute i skogen eller att titta ut genom fönstret hemma.

– Ta det senare exemplet: om jag sitter för att pusta ut en stund och ser en tegelvägg två meter utanför fönstret, då finns det inte mycket som engagerar mig och främjar återhämtning. Om jag däremot tittar ut och ser stora träd på andra sidan gatan, fåglar som flyger in och ut från sina bon och människor som skrattar när de går förbi – då har jag bättre förutsättningar för återhämtning.

I vilka miljöer hittar vi återhämtning?

Terry Hartig, professor i miljöpsykologi, Uppsala universitet.

– Folk vänder sig till många olika platser för återhämtning. Ofta är hemmet en sådan plats. Vanligtvis ser folk till att deras hem är en bra plats för återhämtning. Men för vissa är hemmet inte alltid den bästa platsen, till exempel om man har småbarn eller annat som kräver mycket uppmärksamhet. Men kanske finns en trädgård, balkong eller altan där man kan sitta – en plats där man kan komma ifrån.

– För många är även naturen en plats för återhämtning. Men en förutsättning är att naturen speglar vad de tycker om. De ska till exempel inte riskera att möta mycket mygg eller en arg björn. Då går de någon annanstans, kanske till ett annat naturområde eller en trevlig pub.

Vad har de vilsamma platserna gemensamt?

– Psykologiskt sett handlar det om att komma ifrån det som är krävande. En annan egenskap är att komma till någonting som engagerar en, alltså att man vill vara kvar på platsen och att det finns något intressant eller vackert att utforska där. Utan något som engagerar kan man lätt flyta tillbaka i tankar på alla krav som väntar. En återhämtande miljö är en plats som upplevs positivt. Det är inte bara en plats där allt som kan uppfattas som krävande har tagits bort.

Hur viktigt är det att ha miljöer för återhämtning?

– Det är väldigt viktigt. Tänk på vad städer och länder gör för att se till att folk har tillgång till platser för återhämtning – som trygga hem, restauranger, kyrkor, museer, stadsparker och nationalparker. Dessa platser har visserligen även andra funktioner, som att nationalparker bevarar biologisk mångfald, men på olika sätt stödjer de även återhämtning.

Vad kan din forskning leda till?

– Forskning om natur och hälsa handlar ofta om just återhämtning i naturen. Det är på sätt och vis ett argument för att vi ska bevara naturmiljöer och inte ta bort allt grönt i städerna. Att bevara naturen är att bevara en folkhälsoresurs. Samtidigt innebär det att vi värnar den biologiska mångfalden och motverkar klimatförändringens skadliga effekter. Särskilt viktig är urban design. Frågan är hur man kan bygga tätare, men även grönare, så att folk upplever att de har en levande och ekologiskt sund miljö omkring sig i staden.

Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se