Tre provrör som innehåller alger.
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Algblomning gillar vi inte. Men i avloppsvattnet kan de små snabbgroende organismerna göra nytta. Forskare har testat hur olika slags alger kan rena avloppsvattnet.

Avloppsvatten, vare sig det kommer från köks- eller toalettavlopp, är ofta rikt på fosfor och kväve och kan därför betraktas som en näringskälla för många arter.

Att använda mikroalger som vattenrenare testas lite varstans runt om i världen, men används än så länge inte i någon större skala. Men ingenjören och forskaren i teknisk vattenresurslära, Jing Li, tror att metoden har framtiden för sig.

– Egentligen är det konstigt att vi inte använt detta tidigare. Men ibland finns en paradox i att vi blir hemmablinda för metoder som finns rakt framför näsan. Vi tror att det ska vara krångligt, säger hon.

Tre slag alger ska testodlas

Just nu odlar hon tre slags mikroalger: Chlamydomonas, Microglena och Chlorella. De första två algerna är vanliga i Sverige, medan den sistnämnda ofta används i forskningsprojekt.

Algerna testodlas just nu i olika slags avloppsvatten. I ett labb på Ekologihuset i Lund står rader med små glasflaskor. Vissa rymmer vatten från köksavlopp, så kallat gråvatten, vissa innehåller toalettvatten, också kallat svartvatten, och i andra finns malet matavfall blandat med kranvatten. Alla är de uppblandade med alger och skiftar i färg, från genomskinligt till grönt och brunt, beroende på tillväxttakt.

Kan bli djurmat eller växtnäring

– Den som heter Chlamydomonas växer bäst just nu. Det är en alg som är god att äta och annan forskning har visat att den kan vara ett potentiellt kosttillskott med kapacitet att överträffa Chlorella och Spirulina, säger Jing Li.

Men på tallriken tror hon inte att dessa alger kommer att hamna efter avslutat reningsuppdrag. Det skulle vi uppleva som frånstötande, tror hon, i alla fall till en början. Däremot kanske de kan bli djurmat, växtnäring eller bioenergi i form av metan eller biogas.

Rena vattnet i öppna sänkor

Algerna behöver solljus för att växa. De skulle förslagsvis därför växa i öppna sänkor. Sådana skulle vara relativt okomplicerade att bygga också i ganska tät stadsmiljö, bedömer Jing Li.

En utmaning kan däremot vara att samla ihop algerna efteråt.

– Här behöver vi filtrera eller separera dem från vattnet på ett smart sätt. Dagens metoder behöver bli effektivare eller billigare.

En annan nackdel med att använda alger som vattenrening är att själva reningen tar längre tid än dagens metoder eftersom organismerna först behöver växa till sig i några veckor.

Prövas i Helsingborg

I nästa steg kommer algblandningarna flyttas till Helsingborg. Där finns en försöksanläggning som kallas RecoLab och som ger möjlighet att testa innehållet i större behållare.

Projektet finansieras av Helsingborgs stad som vill testa metoden för en framväxande ny stadsdel, Oceanhamnen. Det nya bostadsområdet utrustas med olika avloppsrör för toalett och kök. De två rören möts alltså inte i ett, såsom vanligtvis är fallet, utan hålls åtskilda hela tiden.

Fördelen är bland annat att köksvattnet, gråvattnet, då kräver mindre rening. Matavfallet, i sin tur, passerar avfallskvarnar och leds ut i ett tredje rör. Bekvämlighetsbonusen att slippa gå ut med de bruna påsarna ska ytterligare öka chansen till återvinningen, är tanken.

Alger kan också rena blandat avloppsvatten, men oavsett har forskarna nytta av att bättre förstå hur olika alger fungerar i olika sammanhang.

Visas i juni på bomässa i Helsingborg

Från den 30 maj, när bomässan H22 i Helsingborg öppnar, visas algodlingarna i stora glasbehållare i Helsingborg. Då vet Jing Li och hennes kollegor också förmodligen lite mer om vilka alger som renar bäst.

Kontakt:

Jing Li, forskare i teknisk vattenresurslära, LTH, Lunds universitet, jing.li@tvrl.lth.se, Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, kenneth_m.persson@tvrl.lth.se 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera