Artikel från Lunds universitet

Vad som orsakar sjukdomen frontotemporal demens är förhållandevis okänt. Veckningar i hjärnan som formas i fosterstadiet kan ha betydelse för när sjukdomen bryter ut.

Totalt diagnostiseras cirka 20 000 personer i Sverige varje år i någon form av demenssjukdom. Runt 1 000 av dessa lider av frontotemporaltypen. De som drabbas av denna variant insjuknar i regel tidigt, ofta medan de fortfarande är i arbetsför ålder. Dessutom är sjukdomsförloppet snabbt och den genomsnittliga överlevnaden efter diagnos är åtta år.

Inga botemedel eller behandling

– Det finns inga botemedel eller bromsande behandling. Därför är all ny kunskap om sjukdomen värdefull, säger Alexander Santillo, docent i psykiatri vid enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet.

Forskarna undersökte patienternas hjärnor med magnetkamera. De upptäckte att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder man insjuknar i frontotemporaldemens.

– Det specifika område som vi undersökt kallas för gyrus cinguli, gördelvindlingen på svenska, och ligger i främre delen av hjärnan. De studiedeltagare som hade en extra veckning i detta område i den högra hjärnhalvan utvecklade symtom i genomsnitt tre år senare än övriga, berättar Luke Harper, ST-läkare i neurologi och doktorand vid Lunds universitet.

Hjärnan känslig i fosterstadiet

Forskarna bakom studien menar att fynden bidrar till att öka förståelsen för sjukdomen dramatiskt. Redan innan var det känt att genetiken har betydelse för huruvida man drabbas av demens, men kopplingen till hur hjärnan utvecklas i fosterstadiet är inte gjord tidigare.

Under denna period är hjärnan extra känslig, i synnerhet för miljöfaktorer. Tidigare har man inte kunnat göra kopplingar mellan fosterutveckling och sjukdomar som drabbar hjärnan 60–70 år efter födseln. Vi tror därför att fynden kan ha betydelse även för andra hjärnsjukdomar, förklarar Alexander Santillo.

Högra hjärnan påverkad

Varför denna anatomiska variation verkar spela roll i höger, men inte vänster, hjärnhalva är inte helt klart, men de som lider av frontotemporaldemens får beteendeförändringar som involverar den högra sidan av hjärnan. Och det är sedan tidigare känt att den främre delen av gyrus cinguli i hjärnbarken påverkas vid just denna typ av demens.

– Man vet att en del av personerna som drabbas av frontotemporal kognitiv sjukdom gör det på grund av en genetisk mutation, men för de allra flesta är orsaken okänd, liksom faktorer som kan påverka förloppet. Våra fynd tyder också på att man behöver ta hänsyn till variationer i hjärnans veckningar när man utvecklar nya behandlingar. Men först behöver våra upptäckter bekräftas i andra studier, säger Alexander Santillo.

Luke Harper har påbörjat arbetet med att bekräfta upptäckterna i samarbete med amerikanska och holländska forskargrupper. Tanken är även att undersöka om veckningen i detta hjärnområde påverkar hur snabbt sjukdomen fortskrider och hur länge patienterna överlever efter det att de fått sina diagnoser.

Så gjordes forskningen:

  • Forskarna har undersökt patienternas hjärnor med magnetkamera.
  • I studien ingick 307 deltagare som var mellan 27 och 87 år gamla.
  • 92 led av Alzheimers sjukdom, 105 av frontotemporal demens (även kallat frontallobsdemens och pannlobsdemens) och 110 personer var kontrollgrupp.
  • Forskarna upptäckte att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder man insjuknar i frontotemporaldemens.
  • Hos de som led av Alzheimers sjukdom verkade detta inte spela någon roll för insjuknandet.
  • Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, Karolinska institutet och University College London och fynden publiceras i den vetenskapliga tidskiften Cerebral Cortex.

Vetenskaplig artikel:

Prenatal Gyrification Pattern Affects Age at Onset in Frontotemporal Dementia.

Kontakt:

Alexander Santillo, docent i psykiatri och forskargruppsledare vid det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet, samt överläkare vid psykoskliniken/Psykiatri Skåne och Minneskliniken/Skånes universitetssjukhus, alexander.frizell_santillo@med.lu.se och Luke Harper, doktorand vid Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet och ST-läkare i neurologi på Skånes universitetssjukhus, luke_karl.harper@med.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera