Artikel från Högskolan Kristianstad

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Preventiva hembesök kan fånga upp hälsoproblem, men också öka förståelsen för vad som får äldre att må bra. Det är också ett sätt att ta vara på idéer och öka delaktigheten i samhället.

Äldre människor har röster som vi bör lyssna på. Ett sätt är att ta vara på samtal som förs under preventiva hembesök. Det menar doktoranden Anna Nivestam som nyligen skrivit en avhandling inom medicinsk vetenskap och gerontologi.

I sina studier har hon utgått från projektet “Preventiva hembesök” som drivs av sju kommuner i nordöstra Skåne tillsammans med Högskolan Kristianstad och Region Skåne.

I projektet kontaktas personer som är 77 år, men som inte har hemtjänst. De erbjuds ett hembesök av en sjuksköterska, undersköterska eller distriktssköterska för att prata om sin hälsa.

Mående ur flera perspektiv

Under besöket ställs en mängd frågor för att få en bild av den fysiska och psykiska hälsan, men också boendemiljö, ekonomi och socialt umgänge. Alla svar registreras i ett digitalt system.

Utifrån datamaterialet har Anna Nivestam kartlagt faktorer som främjar eller hindrar äldre från att känna sig tillfreds.

– Självklart är det viktigt att uppmärksamma om personen exempelvis har undernäring eller fallrisk. Men min huvudfråga var snarare vad det är som får dem att må bra, och vad som hjälper dem att exempelvis delta i sociala sammanhang.

Hon genomförde också djupintervjuer med 13 personer för att få veta hur kommunens hembesök och stöd upplevdes.

– Jag blev överraskad över hur positivt de beskrev besöken. Många upplevde att de blev hörda och uppmärksammade, och att det var fint att någon tog sig tid att lyssna, säger Anna Nivestam.

Kunskap kan bidra till förbättringar

I en efterföljande studie ville Anna Nivestam se hur materialet med de äldres tankar och åsikter kan användas inom kommunerna.

Fokusgrupper med chefer och politiker som ansvarar för hälsa och välfärd fick stråla samman och diskutera hur informationen från de preventiva hembesöken kunde utnyttjas på en samhällelig nivå.

– Annars finns det risk att informationen faller mellan stolarna, att man går miste om kreativa idéer och förslag som skulle kunna vara värdefulla, inte bara inom vård och omsorg utan också inom andra områden i och utanför kommunen.

Om flera äldre under hembesöken exempelvis berättar att de undviker att resa med kollektivtrafik, bör kommunen föra detta vidare till berörd instans som kan undersöka saken vidare. Förhoppningsvis underlättas då transportmöjligheterna för kommunens äldre.

– På så sätt blir de preventiva hembesöken en kunskapsresurs som kommunen kan använda. Men det förutsätter också en struktur som gör det enklare för hembesökaren att föra informationen vidare, både inom den egna omsorgsförvaltningen och utanför.

Ett åldersvänligt och inkluderande samhälle

Anna Nivestam hoppas att hennes forskning kan bidra till djupare insikter om hembesökens möjligheter, och i förlängningen leda till ett mer hållbart och åldersvänligt samhälle.

– Det är viktigt att fler äldre personer känner att de har en röst i samhället. Vi behöver uppmärksamma och inkludera människor, oavsett om de är vid god hälsa eller inte, säger Anna Nivestam.

Avhandling:

Health-promoting aspects of preventive home visits for older persons: An individual and a societal perspective, Lunds universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera