Yngre män delar mer från ryskstödda nyhetskanaler

– Det kanske mest intressanta resultatet är att RT/Sputnik-konsumenter i något högre grad än icke-konsumenter håller med om innehållet i rapporteringen. Det här gäller många politiska värderingar, från feminism och HBTQ-frågor till synen på Ryssland och frågor om nationell säkerhet, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap och en av forskarna bakom studien.

Syftet med studien har varit att granska i vilken mån svenskar konsumerar, sprider och håller med om innehållet i rysk informationspåverkan – hur stort genomslag de ryskstödda nyhetskanalerna RT (tidigare Russia Today) och Sputnik har bland svenskar idag.

– RT och Sputnik är de viktigaste kanalerna för spridandet av rysk statsunderstödd informationspåverkan, eller propaganda. Bland de som konsumerar nyheter från dessa kanaler är män och yngre personer klart överrepresenterade, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap.

Studien bygger på en enkätundersökning som genomfördes den 3-11 november 2020 där 3 033 svenskar i åldrarna 18-89 år svarat. Resultaten visar att totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från RT eller Sputnik, varav två procent varje månad eller vecka och fem procent ”ibland”.

Majoriteten RT/Sputnik-läsare är män

Nästan tre av fyra RT/Sputnik-läsare är män, och även om de återfinns i samtliga åldersgrupper är den yngsta gruppen (18-29 år) överrepresenterad.

Nästan tre av fyra RT/Sputnik-konsumenter är män och även om RT/Sputnik-konsumenter finns inom alla åldersgrupper är de yngsta (18–29 år) överrepresenterade.

• 13 procent av de tillfrågade i åldern 18-29 år konsumerar Sputnik.
• 20, 6 procent av männen i åldern 18–29 och 10, 8 procent av männen i åldern 30–49 år rapporterar konsumtion av RT/Sputnik.

– RT/Sputnik-läsare sticker även ut när det gäller politisk partitillhörighet. Framförallt är anhängare till icke-parlamentariska partier, men också Sverigedemokraterna, tydligt överrepresenterade bland läsarna, medan anhängare till Moderaterna och Socialdemokraterna är underrepresenterade, säger Charlotte Wagnsson.

Skeptiska till media men bejakar rapporteringen

Resultaten visar också att RT/Sputnik-läsare är mer skeptiska än andra till alla typer av media och journalistik. De har också lägre tillit till svenska politiker och statliga institutioner, förutom Försvarsmakten.

Gruppen utmärker sig också genom en hög konsumtion av alla typer av nyhetsmedier. 95 procent i den här gruppen tar del av utländsk traditionell media som CNN, BBC och Sky News, jämfört med 65 procent av samtliga tillfrågade. 82 procent tar del av nationell alternativmedia, att jämföra med 28 procent av alla tillfrågade.

– Det kanske mest intressanta resultatet är att RT/Sputnik-konsumenter i något högre grad än icke-konsumenter håller med om innehållet i rapporteringen. Det här gäller många politiska värderingar, från feminism och HBTQ-frågor till synen på Ryssland och frågor om nationell säkerhet, säger Charlotte Wagnsson.

Mer benägna att sprida desinformation

RT/Sputnik-konsumenter är även mer benägna än icke-konsumenter att sprida alla typer av nyheter, inklusive RT och Sputnik, på sociala medier. Med undantag för traditionell svensk media är de också mer benägna att diskutera alla typer av nyheter i verkliga livet. Fler RT/Sputnik-läsare bekräftar att de sprider nyheter utan att veta ursprunget, även när de misstänker att innehållet inte är sant.

I studien används begreppet ”malign information influence (MII)” – skadlig/ondsint informationspåverkan – för att beteckna information som stöds av auktoritära regimer eller andra fientliga aktörer och sprids genom medier över nationsgränser i syftet att vålla skada. Den här typen av information är ofta baserad på narrativ som innehåller desinformation, men är inte alltid falsk utan kan vara systematiskt och kraftigt vinklad. Den sprids via statligt understödda nyhetskanaler, eller till exempel via politiska troll och botar på sociala medier i samband med politiska val.

– Potentialen hos den här skadliga informationspåverkan ska inte överskattas. Människor tenderar att föredra information som bekräftar tidigare åsikter, så kallad konfirmationsbias, vilket begränsar möjligheten till attitydförändringar. Med det sagt så är publiken inte immun mot att bli påverkad av obekant information och styrkan av konfirmationsbias varierar beroende på individuella faktorer och nationella kontexter, säger Charlotte Wagnsson.

MII bidrar till polarisering

Resultaten indikerar att konsumenter av skadlig informationspåverkan kan fungera som budbärare och hjälpa till i försök att polarisera samhällen, underminera demokrati och urholka nationella säkerhetsintressen hos den utsatta staten.

– Med tanke på att unga män med hög mediekonsumtion och mer ”vårdslöst” delningsbeteende är överrepresenterade bland konsumenterna av rysk informationspåverkan, kan de tänkas vara särskilt användbara som ”spridare” av MII (skadlig/ondsint informationspåverkan) i Sverige.

– Avsiktligt eller inte kan RT/Sputnik-konsumenter fungera som budbärare eller ”tidningspojkar” – ”paperboys” – och bidra till att polarisera samhället och underminera demokrati och nationella säkerhetsintressen, säger Charlotte Wagnsson.

Det finns stora skillnader i hur de nordiska länderna skildras av den ryska nyhetsorganisationen Sputnik. Sverige sticker ut och beskrivs mycket mer negativt än grannländerna Norge, Finland och Danmark.

Tidigare forskning visar att Sverige har använts som ett avskräckande exempel av Ryssland, med målet att sporra högerextrema, antiliberala och främlingsfientliga känslor.

Läs också: Sverige skildras mest negativt av de nordiska länderna i rysk media

– Den här studien bidrar till en hittills begränsad internationell forskning om mottagandet av skadlig informationspåverkan, säger Charlotte Wagnsson.

Studien ingår i forskningsprojektet Informationspåverkan – sårbarheter och effekter som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Projektet undersöker hur strategiska narrativ som sprids genom informationspåverkan kan skada samhället, exempelvis genom att splittra samhället, underminera demokratin, eller erodera bilden av Sverige. Projektet studerar också effekterna av de narrativ som sprids, genom opinionsundersökningar och experimentstudier. Narrativ är en vetenskaplig term för det som till vardags kallas berättelse.

Vetenskaplig artikel:

The paperboys of Russian messaging: RT/Sputnik audiences as vehicles for malign information influence (Charlotte Wagnsson 2022) nformation, Communication and Society.

Kontakt:

Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, Försvarshögskolan, charlotte.wagnsson@fhs.se