Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kvinnors arbetstid påverkas mest av att ha barn. Och de har svårast att gå upp i önskad arbetstid när barnen blir större. Män jobbar ungefär lika mycket som innan de fick barn, men allra mest jobbar män över femtio fast de kanske inte borde.

Ju äldre männen blir desto mer övertid arbetar de, visar den så kallade SOM-undersökningen i västsverige. Sextusen slumpvist utvalda i åldern 16-85 år har svarat på frågor om arbetstid och inställning till arbete. Och det visar sig att de äldsta männen i undersökningen är de som är mest benägna att arbeta 51 eller fler timmar per vecka.

– I ljuset av dessa resultat är exemplet med Britt-Marie 45, som Centerns ungdomsförbund använde sig av i våras för att visa att lata äldre var ett problem på arbetsmarknaden, ganska dåligt eftersom denna grupp i hög utsträckning arbetar deltid.

– Möjligen borde de istället prata om Gunnar, 50+, som borde gå ner från övertid till normal arbetstid och därigenom ge ungdomar en chans att komma in på arbetsmarknaden, säger Elias Johannesson, forskare vid Högskolan Väst.

Olika så kallade SOM-undersökningar har genomförts sedan 1986. I den aktuella undersökningen fick de svarande själva ange hur många timmar de arbetar per vecka. Därtill fanns frågor om önskad arbetstid och synen på arbete. Tillsammans med uppgifter om hur många barn som finns i hushållet samt kön och ålder på de svarande har Elias Johannesson analyserat västsvenskarnas arbetsliv.

Barn påverkar mest kvinnors arbetstid

Analyserna tydliggör att män generellt arbetar fler timmar per vecka än kvinnor.

  • Män utan barn arbetar vanligen 41 eller fler timmar per vecka.
  • Samma sak gäller för män som endast har barn som är äldre än sex år och för män som endast har barn som är sex år eller yngre.
  • Den enda grupp män som generellt arbetar mindre än 40 timmar per vecka är de som har både barn som är äldre och yngre än sex år. Där jobbar de flesta 35–40 timmar per vecka.

I kontrast till detta arbetar kvinnor som har både äldre- och yngre barn oftast 20–34 timmar per vecka vilket gör att skillnaden gentemot motsvarande grupp män blir omkring 15 färre arbetstimmar varje vecka.

För män i åldern 30–49 år finns en tendens att ligga nära en normal arbetstidsvecka på 41–50 timmar, medan kvinnor i samma ålder betydligt oftare arbetar deltid med 20–40 timmars veckoarbetstid.

Undersökning om arbetstid – så gick den till

  1. SOM-undersökningen i Västra Götaland 2020 skickades under hösten ut till 6 000 slumpmässigt utvalda personer boende i Västra Götalands län.
  2. Undersökningen genomfördes via postala enkäter och hade ett särskilt fokus på arbetsliv. Nettosvarsfrekvensen var 52 procent.
  3. Undersökningen avrapporteras i forskarantologin Alltid måndag?

Kvinnor får svårare att gå upp i arbetstid

En annan betydande skillnad mellan män och kvinnor är att män i hög utsträckning arbetar som anställda på företag eller som egenföretagare. Kvinnor återfinns i högre utsträckning i lands­ting/region, kommun eller stat eller ideella organisationer. Skillnader i arbetskultur mellan privat och offentlig sektor bedöms spela stor roll för veckoarbetstiden.

I undersökningen ingår även en fråga om de svarande skulle vilja arbeta fler eller färre timmar per vecka än vad de gör i nuläget. Resultaten visar att kvinnor med både småbarn och äldre barn vill arbeta mer än vad de gör.

Kvinnor med endast småbarn är den enda grupp som tydligt vill arbeta mindre än vad de redan gör. Sammantaget illustrerar detta att kvinnor vill gå och ofta går ner i arbetstid när barnen är små, men därefter har svårt att komma upp i önskad mängd arbetstid när barnen börjar bli äldre.

Män tenderar att vara relativt nöjda med nuvarande situation och vill sällan arbeta mer eller mindre oavsett om de har barn eller ej.

Arbete inte riktigt lika viktigt som förr

En stor majoritet av västsvenskarna anser att arbete är viktigt. Däremot har andelen som svarat att det är mycket viktigt sjunkit från 59 procent år 2014 till omkring 50 procent år 2020. Kommande SOM-undersökningar kommer visa om det rör sig om en förändring i inställning till arbetsliv eller en pandemieffekt.

Om SOM-undersökningarna

Varje år svarar nästan 20 000 svenskar på frågor om allt från politik och medier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. Svaren används i olika samhällsanalyser. Gemensamt för alla SOM-undersökningar är att de genomförs med hjälp av enkäter med frågor inom flera olika områden. Enkäterna skickas vanligen ut med post men de går även att besvara digitalt. Urvalet är alltid slumpmässigt, men kan vara fokuserat på en viss population eller geografisk avgränsning.

Källa: SOM-institutet 

Kontakt:

Elias Johannesson, universitetslektor, avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, Högskolan Väst, elias.johannesson@hv.se
Daniel Jansson, forskningskommunikatör, SOM-institutet, Göteborgs universitet, daniel.jansson@som.gu.se 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera