Artikel från Mittuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Samordningen av kriskommunikationen under coronapandemin har varit mer utmanande än vid någon tidigare kris visar en ny studie vid Mittuniversitetet.

− Få har haft erfarenhet av att hantera en sådan omfattande och utdragen kris som pandemin orsakat. Den slog brett mot samhället och ställde höga krav på samverkan och samordning av kriskommunikation. Vår studie visar att samverkan gav en snabb överblick över de kommunikativa utmaningarna, men att det har varit stora svårigheter att samordna kommunikationen mellan nationell, regional och lokal nivå, säger Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet.

I den nya studien undersöktes hur centrala myndigheter och offentliga aktörer samverkade och samordnade sin kriskommunikation under de första månaderna av coronapandemin. Forskarna har analyserat ett stort antal samverkanskonferenser med fokus på kommunikation, ledda av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och intervjuat representanter för deltagande organisationer och myndigheter.

Bra samverkan i början

Resultaten visar bland annat att utbytet av personal och kunskap mellan aktörerna fungerade väl under pandemins första månader och att samverkan fungerat väl när den skett mellan aktörer på samma nivå med likartade utmaningar.

− Samtidigt säger våra intervjupersoner att aktörerna på den nationella nivån inte hade tillräcklig kännedom om behoven hos regionerna och kommunerna. Det är en viktig lärdom, säger Kristina Jämtelid, universitetsadjunkt vid Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet.

− I framtiden kan det också vara nödvändigt med en mer flexibel struktur för samverkan och samordning för kommunikation som kan anpassas till den specifika krisens karaktär, säger Catrin Johansson.

Samordning kring översättning saknades

En annan av de kommunikativa utmaningarna under pandemins första månader var kriskommunikation och informationsmaterial på andra språk än svenska. Det framkom såväl under samverkanskonferenserna som i intervjuerna.

− Hos regioner och kommuner uppgav de att de saknade en nationell samordning kring översättning, vilket ledde till att de fick översätta texter själva och när översättningar väl kom från den nationella nivån upplevdes de komma för sent, säger Catrin Johansson.

I rapporten ger forskarna ett antal rekommendationer kring samverkan om kriskommunikation utifrån de slutsatser som dras av analyserna. Man lyfter bland annat behovet av att ta fram generell kommunikation översatt till flera språk, liksom att bli bättre på att använda den målgruppskännedom och kunskap om medborgarna som finns i kommunerna.

Resultaten i rapporten diskuteras med representanter för olika myndigheter vid ett livesänt webbinarium tisdag 22 juni, 09.00-09.45. Webbinariet är öppet för alla och kostnadsfritt.

Rapport:21

Ur Demicoms rapportserie: Kriskommunikation i samverkan (pdf)

Kontakt:

Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet, catrin.johansson@miun.se
Kristina Jämtelid, universitetsadjunkt vid Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, kristina.jamtelid@miun.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera