Tema

Flerriktat våld på de särskilda ungdomshemmen

Våldet har ökat på de särskilda ungdomshemmen. Personal behöver mer stöd och hjälp för att hantera vardagen, men också reflektera över sitt eget ansvar i våldssituationer, menar Peter Andersson som forskar om socialt arbete.

De särskilda ungdomshemmen drivs av myndigheten Statens institutionsstyrelse (SiS), och är en form av social dygnsvård med tillfälliga boenden för ungdomar med psykiska ohälsa, missbruk och/eller kriminalitet, och som bedöms behöva stå under särskild uppsikt.

Under 2000-talet har SiS rapporterat en ökning av våldsincidenter mellan personal och ungdomar på de särskilda ungdomshemmen. År 2019 rapporterades 1 958 våldsincidenter mot personal från ungdomar, en ökning med 22 procent sedan 2017. Det kan handla om exempelvis fysiskt, psykiskt eller materiellt våld.

Enkelriktat våld

I Peter Anderssons studie Hot, våld och emotionellt arbete på de särskilda ungdomshemmen: Personalens berättelser, beskriver personalen hur olika former av våld ingår i deras yrkesvardag och till stor del beskrivs våldet som riktat från ungdomar mot personal. Personalen menar att de i sin yrkesvardag riskerar att utsättas för fysiskt, psykiskt och materiellt våld av de placerade ungdomarna.

– Det kan finnas en risk med att personalen menar att våldet enbart sker i en riktning, trots att det många gånger är flerriktat. Det blir en statisk förklaring av våldet. På så sätt finns det också en risk att bilden av ungdomarna som farliga och våldsamma befästs, säger Peter Andersson som arbetar vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Tvångsvård och anpassad behandling

Materialet i avhandlingen består av fem fokusgrupper (27 deltagare) och 53 individuella intervjuer gjorda på tre särskilda ungdomshem med behandlingsassistenter. Av de tre ungdomshemmen är ett för flickor, 16–21 år. På de två andra arbetar personalen med pojkar, 16–21 år.

På de särskilda ungdomshemmen arbetar personalen med tvångsvård i form av anpassad behandling för ungdomar, på 22 olika institutioner i Sverige. Institutionerna benämns särskilda ungdomshem enligt 12 § i Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), och kallas ibland för paragraf 12-hem eller SiS-hem.

Delaktighet i våld

Studien visar att personalen på en generell nivå har svårt att reflektera kring det egna ansvaret i våldssituationer samt att de ibland skulle kunna vara medskapare till våldssituationer.

– Det finns en risk att de särskilda ungdomshemmen ses som kontrollerande institutioner istället för emotionella och vårdande institutioner. Det berör både personal och ungdomar, eftersom det kan skapa distans i relationerna dem emellan. Personalen kan se sitt handlande som nödvändigt och en del i arbetet medan ungdomarna uppfattar det som våld, säger Peter Andersson.

Så vad går att göra för att minska våldet på de särskilda ungdomshemmen?

En väg vore att utvärdera metoden NPNL som används för att hantera våldsincidenter.  och att ge personalen mer stöd och hjälp i vardagen.

På de särskilda ungdomshemmen får  behandlingsassistenterna kontinuerligt utbildning i konflikthantering, med den lågaffektiva metoden ”No Power No Lose” (NPNL). NPNL ska ge personalen redskap så att de kan agera så rationellt som möjligt. Men det saknas systematiska studier om hur effektiv metoden faktiskt är, utifrån svenska sammanhang.

– De metoder som används måste utvärderas, menar Peter Andersson. Personalen behöver också stöd och hjälp med att manövrera sin yrkesvardag. En bra början är att försöka förstå det våld som sker på de särskilda ungdomshemmen utifrån relationella aspekter. Det betyder att personalen behöver ta hänsyn till kontexten de befinner sig i, till den specifika situationen, vilken form våldet har och till den intention som ligger bakom agerandet.

– I denna kontext handlar emotionellt arbete inte bara om att handskas med ungdomarnas känslor. Det handlar även om att personalen behöver handskas med sina egna känslor, säger Peter Andersson.

Avhandling:

Hot, våld och emotionellt arbete på de särskilda ungdomshemmen: Personalens berättelser

Kontakt:

Peter Andersson, doktor i socialt arbete, Stockholms universitet, peter.andersson@socarb.su.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Flerriktat våld på de särskilda ungdomshemmen

 lästid ~ 3 min