Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kvinnor med bröstcancer vars ägg eller äggstocksvävnad frystes ned födde fler barn efter sin diagnos än kvinnor med bröstcancer som inte genomförde en sådan behandling, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet.

Resultatet understryker vikten av rådgivning kring fertilitetsbevarande åtgärder för unga kvinnor som diagnostiserats med cancer, menar forskarna bakom studien.

– Kunskap om möjligheten att skaffa barn efter bröstcancerbehandling, med eller utan fertilitetsbevarande åtgärder, är mycket viktig för kvinnor som drabbas av bröstcancer i fertil ålder. Vi hoppas att slutsatserna i vår studie kan öka kunskapsläget så att fler kvinnor med bröstcancer som vill ha barn kan fatta informerade beslut i konsultation med sin läkare, säger Anna Marklund, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Kemoterapi kan orsaka klimakterium

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Upp till 10 procent av alla kvinnor med bröstcancer är yngre än 45 år. Många av dem har inte avslutat eller inte ens påbörjat sin familjebildning när de får sin diagnos. Bröstcancerbehandling inkluderar ofta kemoterapi, som kan skada äggstockarna, och mångårig hormonbehandling, som gör att många hamnar i klimakteriet innan de hunnit skaffa barn.

För cancerdrabbade kvinnor som vill få biologiska barn i framtiden rekommenderas ofta fertilitetsbevarande åtgärder i form av nedfrysning av obefruktade eller befruktade ägg (embryon) samt små bitar av äggstocksvävnad. I Sverige erbjuds sådan behandling kostnadsfritt till alla kvinnor under 40 års ålder som har max ett barn och får en sjukdom vars behandling innebär risk för nedsatt eller förlorad fertilitet.

Fertilitetsbevarande åtgärder

Mer än dubbelt så många barn efter fertilitetsbevarande åtgärder

I den här kohortstudien följde forskarna alla kvinnor med bröstcancer (425) som genomgått fertilitetsbevarandebehandling vid svenska universitetssjukhus mellan 1994-2017. De jämförde barnafödandet hos dessa kvinnor med en matchad kontrollgrupp på 850 bröstcancerpatienter som saknade fertilitetsbevarande åtgärder.

Studien visade att barnafödslar var 2,3 gånger vanligare och behandlingar med assisterad befruktning var 4,8 gånger vanligare i gruppen med fertilitetsbevarande åtgärder. Tjugotre procent av kvinnorna med fertilitetsbevarade åtgärder födde minst ett barn inom loppet av 4,6 år efter diagnos, jämfört med 9 procent av kvinnorna i kontrollgruppen som följdes 4,8 år i genomsnitt. Av de kvinnor som kunde följas i 10 år födde 41 procent i gruppen med fertilitetsbevarande åtgärder minst ett barn medan motsvarande siffra för kvinnorna utan fertilitetsbehandling var endast 16 procent.

Säker behandling

Ett intressant fynd i den här studien är att dödligheten var lägre i gruppen med fertilitetsbevarande åtgärder (5,3 procent) jämfört med kontrollgruppen (11,1 procent). Det går dock inte att dra några slutsatser om orsakssambandet utifrån de registerdata som forskarna analyserade, eftersom detaljerade data om sjukdomsspecifik överlevnad inte kunde analyseras utan endast den totala överlevnaden.

Forskarna noterar att en brist i studien är avsaknaden av information om varför kvinnorna i kontrollgruppen inte genomförde fertilitetsbevarande behandling och om de önskade att skaffa barn när de fick sin bröstcancerdiagnos.

– Det är möjligt att skillnaden i barnafödslar till viss del kan bero på att önskan, och inte bara förmågan, att skaffa barn skilde sig mellan grupperna. Detta är något som framtida forskning får utvisa. Vi kan dock dra slutsatsen att fertilitetsbevarande åtgärder är säkra vid bröstcancer och att det finns en koppling mellan denna behandling och sannolikheten att föda barn efter bröstcancer, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Vetenskaplig artikel:

Reproductive outcome after breast cancer in women with versus without fertility preservation(Anna Marklund, Frida E Lundberg, Sandra Eloranta, Elham Hedayati, Karin Pettersson, and Kenny A. Rodriguez-Wallberg) JAMA Oncology

Kontakt:

Kenny Rodriguez-Wallberg, forskare vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, kenny.rodriguez-wallberg@ki.se
Anna Marklund, doktorand, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, anna.marklund@sll.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera