Tema

Tecknen som avslöjar sjukdom

Förändrade ansiktsuttryck och rörelsemönster, trötthet och ändrad kroppslukt. Det är några av kroppens signaler på att vi är sjuka – och de fungerar därmed som skyddsmekanismer mot smittspridning. Genom att göra försökspersoner ”sjuka” studerar forskare hur vi upplever sjukdomar vilket ger underlag för nya behandlingar.

Hur ändrar vi beteende när vi blir sjuka? Kan andra se på våra ansikten och rörelser att vi är sjuka? Och hur gör vi för att undvika att bli smittade? Det är frågor som Mats Lekander och hans kolleger i Sverige, Tyskland, Frankrike och USA söker svar på för att ta fram kunskap som kan tillämpas inom vården.

Mats Lekander är professor i psykologi psykoneuroimmunologi respektive hälsopsykologi vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Och arbetar med forskning i skärningspunkten mellan psykologi och biomedicin. Det rör sig främst om samspelet mellan hjärnan och immunsystemet samt om beteendets roll för detta samspel.

De forskargrupper han ingår i studerar särskilt hur immunsystemet påverkar hjärnans aktivitet och därigenom beteenden och känslor som hänger ihop med att vara sjuk, som exempelvis den subjektiva hälsoupplevelsen.

Bedömning av subjektiv hälsa

När kroppens immunförsvar aktiveras känner sig många trötta, tappar aptiten, blir smärtkänsliga och drar sig undan. Det tros vara ett sätt att hjälpa kroppen att spara energi för att påskynda tillfrisknandet. Dessa försvars- och tillfrisknandemekanismer bidrar i stor utsträckning till hur vi upplever sjukdomen och därmed vårt allmänna hälsotillstånd, men även till hur andra tolkar vårt hälsotillstånd. Forskarna talar om ”subjektiv hälsa” – alltså hur vi själva upplever vår allmänna hälsa eller ett sjukdomstillstånd.

Flera studier har visat att vårt allmänna hälsotillstånd – även i frånvaro av påvisbar sjukdom – hänger ihop med risken för framtida sjuklighet och risken att dö i förtid. Trötthet, nedstämdhet, smärta och dålig sömn är vanliga symtom och ofta svåra att koppla till en specifik sjukdomsdiagnos.

Cytokiner signalerar sjukdom

I våra kroppar finns cytokiner som signalerar till oss att vi är sjuka. Det är en grupp proteiner och peptider som är ett slags signalmolekyler inom immunsystemet. De finns i låga nivåer när vi är friska men ökar kraftigt som en del i en inflammationsreaktion.

Hjärnan tolkar dessa som ”sjukdomssignaler” och de har betydelse för hur vi upplever ett sjukdomstillstånd och för att ändra beteende när vi är sjuka. Det finns också ett visst samband mellan högre cytokinnivåer i blodet och att skatta sin allmänna hälsa som sämre.

För att studera hur vi upplever sjukdomstillstånd och vilka tecken på sjukdom som andra kan uppfatta använder sig forskarna av en experimentell sjukdomsmodell med friska försökspersoner. De ges ett bakterieämne i små doser som orsakar en övergående inflammatorisk reaktion. Det som sker är att kroppens vita blodkroppar känner igen fragmentet och skickar ut cytokiner i blodet som också signalerar till hjärnan att det skett något i kroppen. Signalerna går dels via nervsystemet och dels i blodet över blod-hjärnbarriären.

Går att se vilka som är sjuka

– Immunsystemets ”ögon” (receptorerna) identifierar en pytteliten fiende. Konceptuellt är det ganska likt när vi ser ett hot med våra vanliga ögon, vilket utlöser en larm- eller stressreaktion. När det sker i immunsystemet startar en alarmreaktion vilken når hjärnan så att vi ändrar beteende, säger Mats Lekander.

Forskarna mäter förändringar i blodet och aktivitet i hjärnan samt hur försökspersonerna känner sig och hur de beter sig. Resultaten visar att försökspersonerna efter injektionen inte bara får sjukdomssymtom med sämre subjektiv hälsa utan även blir mer smärtkänsliga.

De som utsatts för bakterieämnet ser också litet sjukare ut generellt. De får förändrade ansiktsuttryck, ser tröttare ut med hängande ögonlock och hud och läppar blir blekare. Andra tecken på att personerna har en inflammationsreaktion i kroppen är att de går långsammare och stelare. Försökspersonerna fotograferas och filmas, och i andra studier får sedan andra personer se dessa. De kan då oftast se vilka personer som är sjuka utifrån ansiktsuttryck och forskarna undersöker också om detta gäller via rörelsemönster och hållning.

Tecken på sjukdom ökar överlevnaden

Forskarna studera även om det går att lukta till sig sjukdom. Det sker genom att låta sjuka personer använda t-shirts som sedan samlas in och andra personer får lukta på dem. Det visar sig då att många anser att kroppslukten från personer som gjorts experimentellt sjuka jämfört med de som fått placebo är starkare och upplevs som mindre hälsosam. Dessa resultat tyder på att vi via sådana signaler läser av när andra är sjuka.

– Ansiktsuttryck, rörelsemönster och lukt kan fungera som ledtrådar för andra om att vi är sjuka och kan behöva undvikas för att minska smittrisk. Att bete sig annorlunda gentemot personer med misstänkt sjukdom har ur ett evolutionärt perspektiv ökat chansen att överleva för människor, säger Mats Lekander.

En del i forskningen är därför att studera hur individer ändrar beteende för att undvika sjukdom och hur attityder till andra människor påverkas av misstänkt sjukdom, exempelvis hur gärna man vill umgås med dem, säger Mats Lekander.

Evidens till nya behandlingar

Enligt Mats Lekander finns det tre huvudsakliga mål med forskningen.

  1. Det första handlar om att öka kunskapen om olika typer av beteenden som fungerar som försvar mot hot och smitta.
  2. Det andra målet är att bättre förstå sjukdomsprocesser. Vad beror det på att så många är trötta, har ont och känner sig nedstämda när de uppsöker vården för helt olika ohälsotillstånd? Går det att öka kunskapen om detta kan det underlätta för vården.
  3. Slutligen rör det sig om att resultaten från studierna ska kunna bidra till nya behandlingar och att dessa ska kunna införas – att behandlingarna ska bygga på evidensbaserade resultat.

En del av forskningen som går ut på att förbättra den upplevda hälsan bedrivs därför i samarbete med Gustavsbergs vårdcentral och även med smärtmottagningar samt barn- och ungdomspsykiatrin.

Forskning relevant för covid-19

Studierna av hur sjukdomssymptom påverkar hjärnan är även av intresse för att förstå covid-19. För att undvika smittspridning uppmanas vi ju att stanna hemma om vi känner sjukdomssymptom. Intressant nog tyder en ny studie på att hundar kan tränas till att skilja patienter med covid-19 från personer utan infektion via luktsinnet. Tänk om detta skulle gälla människor också, spekulerar Mats Lekander.

Upplevelsen av att vara sjuk, beteendeförändringar och andras reaktioner på sjukdom är centrala delar i Mats Lekanders forskning, liksom det är viktigt för att förstå spridning av och skyddsmekanismer mot covid-19. Forskarna har därför avbrutit en planerad datatinsamling i förtid och gör i stället två onlinestudier kring symptom och hälsoångest relaterat till covid-19. I studierna ingår flera tusen forskningspersoner. Mats Lekander planerar även för en studie med covidaspekter kring stressymptom kopplat till sjukskrivning.

Studier inom psykoneuroimmunologi och hälsopsykologi:

Identification of acutely sick people and facial cues of sickness. (Axelsson J, Sundelin T, Olsson MJ, Sorjonen K, Axelsson C, Lasselin J, Lekander M.)  Proceedings B

Biological motion during inflammation in humans. (Lasselin J, Sundelin T, Wayne PM, Olsson MJ, Paues Göranson S, Axelsson J, Lekander M.) Brain, Behavior, and Immunity.

Sick for Science: Experimental endotoxemia as a translational tool to develop and test new therapies for inflammation-associated depression .( Lasselin J, Lekander M, Benson S, Manfred Schedlowski M, Engler, H)  Molecular Psychiatry

The Scent of Disease: Human Body Odor Contains an Early Chemosensory Cue of Sickness. (Olsson MJ, Lundstrom JN, Kimball BA, Gordon AR, Karshikoff B, Hosseini N, Sorjonen K, Olgart Hoglund C, Solares C, Soop A, Axelsson J & Lekander M.)   Psychological Science [/language]

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Tecknen som avslöjar sjukdom

 lästid ~ 6 min