Vilken påverkan får pandemin på äldres resande?

Forskningsprojektet ”Potential för energieffektivt resande i en åldrande befolkning vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, har får ytterligare medel från Energimyndigheten, för att studera hur den rådande Coronapandemin påverkar resandet bland äldre.

– Vårt samhälle är konstruerat så att vardagligt resande har en central roll. Vi har dock för närvarande en unik situation med starka rekommendationer av begränsad social interaktion och minskat resande. En särskilt utsatt grupp är de äldre. Att studera kort- och långsiktiga effekter av äldres resande under och efter pågående pandemi kan ge oss unik kunskap inför framtiden, säger projektledare Lars E. Olsson, professor i psykologi.

Kopplingen mellan resa och välbefinnande

Forskarna ska titta på hur äldres resvanor har förändrats, hur detta upplevs och vilken betydelse resandet har för välbefinnandet och möjligheten att leva det liv de vill. Forskarna ska också titta på hur äldre kan motiveras till ett mer energieffektivt resande i framtiden och vilka förutsättningar som krävs för att äldre ska ersätta sitt vardagliga bilresande med mer miljömässigt hållbara transportsätt.

Nya datainsamlingar i form av intervjuer och enkätstudier har startat och genomförs kontinuerligt under resten av året i Bergen, Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm. Dessa följs upp under kommande år då läget i världen förhoppningsvis ser annorlunda ut med minskade restriktioner.

– De data som nu samlas in kommer vi jämföra med liknande data vi samlat in i de fem städerna år 2019 före pandemins utbrott. Detta ger oss möjlighet att analysera olika faktorers betydelse under olika faser av pandemin.

Hållbart resande bland äldre

– Vi ser i dag att gruppen äldre, över 65 år, generellt är både friskare och mer mobila jämfört med tidigare generationer. Det finns dock ännu inte tillräcklig kunskap för att bedöma potentialen för ett mer hållbart resande bland äldre – kunskap nödvändig för att kunna påverka en eventuell omställning av resvanor och för att utveckla attraktiva alternativ till den egna bilen. Den utökade projektbudgeten ger oss nu möjlighet att studera vilken roll pandemin kan tänkas ha för nuvarande och framtida resande, avslutar Lars E. Olsson.

Projektet, som startade i oktober 2018, har nu en total projektbudget på drygt 6 miljoner kronor. Det genomförs i samverkan med det europeiska nätverket BEST, Benchmarking in European Service of Public Transport, i samarbete med aktörer i Bergen, Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm. Övriga forskare i projektet är professor Margareta Friman och postdok Katrin Lättman vid CTF.

Kontakt:

Lars E. Olsson, CTF, lars.e.olsson@kau.se