Tema

Vården missar andra hälsoproblem hos patienter med depression

Personer med svårbehandlad depression lider ofta av samsjuklighet, exempelvis personlighetssyndrom eller ångestsjukdomar. Forskare vid Lunds universitet har jämfört olika metoder för att utreda patienter med depression. Det visar sig att den metod som är praxis inom specialistpsykiatrin inte fångar upp samsjuklighet i tillräcklig utsträckning.

I studien har forskarna jämfört olika metoder* för diagnostik av depression och dess samsjuklighet. Den metod (SCDP structured and comprehensive diagnostic procedure,) som forskarna använt består av utvärderade och strukturerade bedömningsinstrument tillsammans med ett forskningsprotokoll för bland annat kartläggning av symtom, förlopp, tidigare behandlingsförsök och andra viktiga faktorer. Denna metod har jämförts med den metod som huvudsakligen används i vanlig klinisk praxis vid svenska specialistpsykiatriska enheter.

– Samsjuklighet är i dag till stor del underdiagnostiserad, men det är viktig att vi inom sjukvården har metoder och instrument för att identifiera denna patientgrupp eftersom det spelar stor roll för behandlingssvar och prognos vid depressionssjukdom. Behandlande läkare behöver ta hänsyn till samsjuklighet för att patienten ska få rätt behandling. Det kan handla om val av läkemedel, psykoterapi eller andra insatser, säger överläkare Marie Asp, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien

Samsjuklighet

Samsjuklighet innebär att en person utöver den primära sjukdomen/diagnosen har ytterligare ett eller flera hälsoproblem (sjukdomar eller diagnoser) samtidigt.

Källa: Marie Asp

– I vanlig klinisk praxis används strukturerade utredningsinstrument sällan utan det är upp till varje behandlande läkare hur man vill lägga upp utredningen.

Studien baseras på 274 patienter, rekryterade från flera kliniker i Skåne, som diagnostiserats med svårbehandlad depression.

– Det finns vissa lokala variationer över landet kring upplägg av utredningar men det vanligaste utredningsförfarandet följer traditional diagnostic assessment (TDA*) och vi tror därför att resultaten kan vara generaliserbara till öppenvårdspsykiatri även i resten av Sverige.

Resultaten visar att depression med betydande samsjuklighet, så som personlighetssyndrom, identifierades hos 43 procent av patienterna efter utredning med strukturerade bedömningsinstrument, jämfört med 11 procent vid sedvanlig klinisk bedömning. Ångestsjukdomar som samsjuklighet identifierades hos 58 procent av patienterna i studien, jämfört med 12 procent i kliniken.

– Dessutom såg vi att en tredjedel av patienterna i studien har försökt ta sitt liv. För denna grupp är det särskilt viktigt att, i största möjliga utsträckning förebygga nya suicidförsök och suicid, säger Marie Asp.

I Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor” uppger 19 procent av befolkningen i ålder 16-74 år att de diagnostiserats med depression minst en gång. De flesta med depression behandlas inom primärvård. De som inte svarar på upprepade behandlingsförsök remitteras ofta vidare till specialistpsykiatrin för behandling av psykiater. Eftersom depression är en så pass vanlig sjukdom, och en tredjedel av patienterna med depression inte svarar på behandling trots flera försök, blir detta en stor patientgrupp.

– De patienter vi har undersökt har varit sjuka länge, provat många olika behandlingar och har ett stort lidande. Det är viktigt att optimera behandlingen så att de får bästa möjliga vård och att resurserna används rätt. Att arbeta mer standardiserat med validerade bedömningsinstrument ger ett bättre beslutsunderlag för läkaren och möjliggör att vi kan individanpassa behandlingsupplägget för patientens bästa.

Om depression

I Sverige är depression en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna. I den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor , uppger 19 procent av befolkningen (16–84 år) att de diagnostiserats med depression minst en gång i livet. Av dessa har nästan var tredje fått diagnosen mer än en gång. Fler kvinnor än män diagnostiseras med depression. Nästan var fjärde kvinna (24 procent) procent uppger sig ha blivit diagnostiserad med depression en eller flera gånger under sitt liv. Motsvarande andel för män är 13 procent.
Källa: Folkhälsomyndigheten

I Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor” uppger 19 procent av befolkningen i ålder 16-74 år att de diagnostiserats med depression minst en gång. De flesta med depression behandlas inom primärvård. De som inte svarar på upprepade behandlingsförsök remitteras ofta vidare till specialistpsykiatrin för behandling av psykiater. Eftersom depression är en så pass vanlig sjukdom, och en tredjedel av patienterna med depression inte svarar på behandling trots flera försök, blir detta en stor patientgrupp.

– De patienter vi har undersökt har varit sjuka länge, provat många olika behandlingar och har ett stort lidande. Det är viktigt att optimera behandlingen så att de får bästa möjliga vård och att resurserna används rätt. Att arbeta mer standardiserat med validerade bedömningsinstrument ger ett bättre beslutsunderlag för läkaren och möjliggör att vi kan individanpassa behandlingsupplägget för patientens bästa.

Fakta TDA och SCDP

TDA = traditional diagnostic assessment; den vanliga typen av diagnostik som görs i psykiatrin för patienter med depression. Den är för det mesta ostrukturerad och icke-standardiserad. Det är upp till varje psykiatriker att bestämma hur informationsinsamling sker och hur utredningen görs. Vissa kliniker har på senare år infört någon typ av standardisering och en del andra håller på att införa det, men på flertalet ställen i landet saknas detta. Ett arbete pågår dock på nationell nivå med att ta fram ett vård- och insatsprogram för depression och ångestsyndrom.
SCDP = Structured and comprehensive diagnostic procedure; den benämning som forskarna använder för att beskriva den diagnostiska procedur som används i studien. Den innehåller ett standardiserat utredningsupplägg för alla patienter med validerade intervjuinstrument samt en tydlig mall för inhämtning av relevanta bakgrundsuppgifter och sjukhistoria. Utredningen kan göras vid ett långt besök eller delas upp i flera. Utredningen görs av specialist i psykiatri eller läkare under specialistutbildning med handledning.

Vetenskaplig artikel:

Recognition of personality disorder and anxiety disorder comorbidity in patients treated for depression in secondary psychiatric care

Text: Katrin Ståhl

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vården missar andra hälsoproblem hos patienter med depression

 lästid ~ 4 min