Tema

Kroppsideal styr användningen av illegal dopning

Kroppsideal styr män och kvinnors bruk av illegala dopningspreparat. Det visar en studie av personer i gym- och fitnesskulturer.

Trots väl kända risker är dopning fortfarande relativt utbrett. För att förstå drivkrafterna bakom användning av dopningspreparat har forskare vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet genomfört intervjuer av brukare och etnografiska studier i gym- och fitnesskulturer.

Forskarna har under en längre tid följt med brukarna till träning, besökt dem hemma och försökt få en inblick i deras vardag. Resultaten finns i den nya boken Fitness Doping. Trajectories, Gender, Bodies and Health och handlar om hur personer i gym- och fitnesskulturer använder dopningspreparat. Intervjuer, observationer och studier av onlinegemenskaper för brukare av dopning ligger till grund för boken.

– Vi är intresserade av varför människor börjar använda dopning, vad som får dem att sluta, vilken betydelse genus har för användning av dopningspreparat och hur användare tänker kring hälsa och biverkningar, säger Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Tidigare undersökningar har visat att upp till 4-5 procent av svenska gymbesökare använder dopningspreparat.

– De vi har följt har främst använt illegala dopningspreparat såsom anabola androgena steroider och tillväxthormoner, men det finns även exempel på andra preparat såsom insulin, efedrin med mera. Dessutom används olika mediciner i syfte att hantera biverkningar, säger Thomas Johansson.

Muskler och skönhetsideal

Det finns såväl fysiska som psykologiska biverkningar av dopningspreparat. Det handlar bland annat om ökad irritabilitet, depression, akne, håravfall, störningar i tillväxten och leverskador. Trots de kända riskerna fortsätter många att använda dopningspreparat.

– Bruk av dopning handlar i huvudsak om att förändra kroppen i en viss riktning. Det kan vara att bygga muskler och få en stor kropp som associeras med maskulinitet, men det kan också handla om att bränna fett för att passa in i snäva kropps- och skönhetsideal. Andra motiv är viljan att tävla i till exempel bodybuilding eller fitness, eller att vilja att passa in i en subkulturell träningsgemenskap.

Män och kvinnor väljer delvis olika sorters dopningspreparat eftersom de påverkar kroppen på olika sätt.

– Vissa preparat har så kallade förmanligande effekter som större käkparti, grövre röst, och naturligtvis muskler vilket förknippas med maskulinitet, varför kvinnor kanske väljer andra typer av substanser, som då anses ligga mer i linje med femininitetsnormerna. Men det finns också skillnader inom både mäns och kvinnors bruk i sig.

Skärskådning av vår samtid

Forskningsprojektet har resulterat i tre böcker som är skrivna av Thomas Johansson och Jesper Andreasson, docent vid Linneuniversitet.

– Trilogin kan sägas vara en skärskådning av vår samtid, en samtid där kroppen ofta sätts i centrum och där människor på olika sätt försöker uttrycka vilka de är genom det kroppsliga, men också att detta får konsekvenser vad gäller frågor som hälsa, identitet, tillhörighet och utanförskap.

Trilogi om gym- och fitnesskulturen

Forskningsprojektet Pumping up the ego: Biographical studies on young people’s doping trajectories har resulterat tre böcker.
Den första, Global Gym: Gender Health and Pedagogies (2014) handlade om gymkulturens utveckling och globalisering.
Den andra, Extreme Sports, Extreme Bodies: Gender, identities ad Bodies in Motion (2019) om extremidrott och dess kroppsliga och sociala konsekvenser.
Den tredje som avslutar trilogin är alltså Fitnes Doping. Trajectories, Gender, Bodies and Health.

Kontakt:

Thomas Johansson, professor i barn- och ungdomsvetenskap, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, thomas.johansson.2@gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kroppsideal styr användningen av illegal dopning

 lästid ~ 3 min