Så tycker äldre om duschrobot istället för vårdpersonal

– Den nya tekniken väcker viktiga etiska frågor, säger Carina Nilsson och Päivi Juuso, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, som står bakom undersökningen.

5G innebär stora möjligheter för bland annat äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, men den nya tekniken har också etiska aspekter. Och detta vill alltså forskare inom omvårdnad vid Luleå tekniska universitet vill undersöka. I Kalix har kommunen arrangerat ett särskilt visningsrum med aktuell nydanande teknik för äldrevården.

– Där finns bland annat en duschrobot, en tillsynskamera som används nattetid och tablettdelningsmaskiner, säger Päivi Juuso.

Duschrobot ska ge ökad självständighet

Med en duschrobot är till exempel tanken att äldre och rörelsehindrade ska kunna duscha själva, något som kan ge ökad självkänsla och livskvalitet. Samtidigt kan ny teknik innebära mindre mänsklig kontakt med vård- och omsorgspersonal. Det är dessa frågor som intresserar forskarna.

För att rekrytera personer som är 70 år och äldre för den etiska studien, har forskarna informerat om studien i bland annat pensionärsföreningarna. Redan nu har de hunnit träffa ett par grupper i Kalix. Innan frågorna ställs till gruppen visas aktuell teknik upp, eftersom inte alla känner till den. De etiska frågorna som grupperna därefter svarar på, handlar till exempel om vårdtagarens autonomi och integritet.

– I gruppintervjuerna framkommer många olika etiska aspekter, samtidigt som deltagarna tycker att det är intressanta diskussioner, säger Carina Nilsson.

Oro för ensamhet

Inställningen till tekniken bland de äldre som hittills deltagit i studien är blandad. Samtidigt som de kan se nyttan av den väcker den onekligen frågor.

– Det finns en oro för ensamhet och man vill inte att tekniken ska ersätta fysisk närvaro av andra personer, säger forskarna.

När det gäller övervakningskameror nattetid är däremot reaktionerna överlag positiva, eftersom besök av vård- och omsorgspersonal ofta stör nattsömnen. Inställningen till positioneringsteknik som GPS, för att följa en persons positionering, något som kan ge demenssjuka större frihet att röra sig självständigt utomhus, är också positiv.

Övervakad med GPS

– När det gäller GPS handlar frågorna mer om var signalerna går och om man kan bli övervakad av en nära anhörig, säger Päivi Juuso och Carina Nilsson.

När forskarna nu går vidare i sin forskning om ny teknik inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg, kan det bli aktuellt med fokusgrupper i andra kommuner. Forskarna har fått sådana förfrågningar.

Kontakt:

Carina Nilsson, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet carina.i.nilsson@ltu.se
Päivi Juuso, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, paivi.juuso@ltu.se