Tema

Mark med högfluorerade ämnen ska renas direkt i fält

Föroreningar av PFAS, eller högfluorerade ämnen, har använts i brandbekämpningsmedel och finns på platser där brandövningar gjorts. Eftersom ämnena är svårnedbrutna i naturen ska forskare utveckla metoder för att rena PFAS-förorenad mark effektivt ute i fält.

För närvarande finns ingen etablerad metod för att effektivt rena PFAS-förorenade jordmassor och vattentäkter. Nu ska forskare vid Luleå tekniska universitet kombinera de mest lovande efterbehandlingsmetoderna som beskrivs vetenskapligt, och skala upp dem till metoder som fungerar direkt i fält.

– Vårt mål i detta projekt är att kompromissa mellan behandlingseffektivitet och praktisk tillämpning i fält för att minska behovet av att transportera förorenade massor till behandlingsanläggningar eller deponier, säger Ivan Carabante, projektledare och forskare inom avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet.

PFAS i brandövningsområden

Högfluorerade ämnen, eller PFAS som de också kallas, är inte nedbrytningsbara i naturen. De används i en lång rad produkter, som brandbekämpningsmedel, beläggning av köksredskap (teflon), matförpackningar, vattentäta kläder och brandbeständiga kläder. De högfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

Eftersom PFAS tidigare i stor utsträckning användes i brandbekämpningsmedel, kan förorenad jord hittas vid brandbekämpningsområden över hela världen. PFAS sprids genom jord, grundvatten och ytvatten. I Sverige har 222 platser för brandövning och 287 flygplatser identifierats som förorenade med PFAS.

Professor Jurate Kumpiene och forskaren Ivan Carabante har samarbetat inom ämnet avfallsteknik under mer än ett decennium i olika forskningsprojekt som behandlar sanering av förorenad mark och förorenat grundvatten.

– Omfattningen av den skada som PFAS-föroreningar orsakat, och medvetenheten om dess risker, kräver att åtgärder vidtas från alla med ansvar för miljö och hälsa. I det här projektet samarbetar vi med Swedavia-Umeå Airport, Dåva DAC, Swerock och Eurowaters som alla har medverkar i genomförandet, säger Jurate Kumpiene, professor inom avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet.

Projekt ska drivas i tre år. Under den tiden ska forskarna utveckla och optimera behandlingsmetoder i labbmiljö för att sedan applicera dem på en pilotanläggning som tillhandahålls av företagen Dåva DAC och Swerock, bägge inom avfallsbranschen.

Kontakt:
Ivan Carabante, forskare i avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet, ivan.carabante@ltu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Mark med högfluorerade ämnen ska renas direkt i fält

 lästid ~ 2 min