Tema

Religiös och social mobilitet luckrar upp hedersnormer

Hedersnormer gynnas av slutenhet och segregation. Var tolfte niondeklassare lever ett liv där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte. Men ekonomisk, religiös och social rörlighet kan luckrar upp hedersnormer, enligt en studie av hedersförtryck i storstäderna.

Örebro universitet har gjort en kartläggningen av hedersförtryck i storstäderna. Den består av intervjuer med 235 personer och en enkätundersökning bland cirka 6 000 unga i årskurs nio i Stockholm, Göteborg och Malmö. Bland de intervjuade finns personer som har egna erfarenheter av att leva med någon form av hedersförtryck. Här finns också de som i sitt arbete på olika myndigheter och organisationer möter människor som utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck.

– Det går att urskilja vissa mönster från det här materialet. Hedersnormer gynnas av inneslutenhet på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ett exempel på inneslutenhet är segregation som kan komma sig av ett inneslutet liv på grund av minoritetsskap, krig, flykt eller diskriminering på bostads- och arbetsmarknaden och så vidare. Ett annat är rasism, förklarar Rúna Baianstovu, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet och den som har lett studien.

Å andra sidan visar studien att ekonomisk, politisk, religiös, social och kulturell rörlighet gör det svårare att upprätthålla hedersnormer.

Höga oskuldsnormer i Malmö
Förutom intervjuerna omfattar kartläggningen en enkät med cirka 6 000 unga i årskurs nio i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ungdomarna har fått svara på frågor om relationer, erfarenheter av våld samt begränsningar i hemmet, skolan och på fritiden. Resultaten visar att mellan sju och nio procent av ungdomar lever ett liv där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte.

– Andelen ungdomar som lever med våldsnormer skiljer sig inte nämnvärt mellan städerna. Men när det gäller andelen som har krav på sig att vara oskuld och avstå från potentiella kärleksrelationer tills man gifter sig, sticker Malmö ut. Där är 20 procent utsatta för oskuldsnormer, säger Sofia Strid, genusforskare vid Örebro universitet och ansvarig för den kvantitativa delstudien.

Resultatet i Malmö är högre än både i Stockholm och Göteborg där 10 respektive 13 procent lever med oskuldsnormer.

– Mest utsatta är flickor. Majoriteten av dessa ungdomar bor i socialt utsatta områden.  Undersökningen visar också att risken är större att utsättas för hedersförtryck i religiösa familjer och i familjer där mamman står utanför arbetsmarknaden, säger Sofia Strid.

Skolan har en viktig roll
En annan slutsats är att majoriteten av de utsatta ungdomarna har lågt förtroende för polisen och socialtjänsten, men 70 procent skulle vända sig till en lärare eller skolsköterska om de behövde hjälp.

– Därför är vår rekommendation till skolorna att utveckla grupper som har kunskap om hedersproblematik och som kan möta eleverna förutsättningslöst, säger Rúna Baianstovu.

Samtidigt svarade ungefär hälften av niondeklassare som har varit utsatta för hedersvåld upprepade gånger att de inte anser sig vara i behov av hjälp. Skälen till det är att man inte tror att någon skulle förstå och att det skulle förvärra situationen hemma.

– Samhällets insatser påverkas också av stereotypa uppfattningar om vissa grupper. Konsekvensen är att de våldsutsatta hellre blir straffade på individnivå och avstår från att söka hjälp än utsätter sig och sin grupp för diskriminering, säger Sofia Strid.

Lett till rekommendationer
Kartläggningen av hedersvåld och förtryck har lett till rekommendationer på flera områden – bland annat skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och förebyggande insatser – som städerna kan använda. Rúna Baianstovu och Sofia Strid är överens om att kartläggningen i nästa steg borde följas upp med en intervjustudie bland ungdomar.

– Vi har nu intervjuat individer med erfarenheter av hedersförtryck och samhällsinsatser. Dessa människor lever i dag i en stabil livssituation men vi har inte fångat upp de som inte har fått hjälp eller de som kanske har fått hjälp men trots det lever kvar med hedersvåld, säger Rúna Baianstovu.

Hedersrelaterat våld och förtryck i storstäderna

Stockholm Göteborg, och Malmö har gett Örebro universitet i uppdrag att genomföra en kartläggning som undersöker det hedersrelaterade våldets karaktär och omfattning. Syftet med rapporten – Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar – är att få ett kunskapsunderlag för att förebygga och förhindra hedersrelaterat våld och förtryck.

Totalt har tolv forskare arbetat med studien, tre från Örebro universitet: Rúna Baianstovu, Jan-Magnus Enelo och Sofia Strid.

Rapport:
Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Religiös och social mobilitet luckrar upp hedersnormer

 lästid ~ 3 min