Etnologer stakar ut sin egen väg i arbetslivet

”Vad blir man då?” är en fråga som ofta riktas till studenter inom utbildningar utan en definitiv yrkesanknytning. När frågan ställs till etnologialumner kan svaret bli allt från museiintendent till frilansande konsult eller strateg inom offentlig förvaltning.

Elias Mellander har i sin avhandling vid Göteborgs universitet intervjuat utexaminerade etnologer, som är verksamma inom ett flertal branscher, kring deras inträde i yrkeslivet och på vilket vis de färdigheter som tränats under studietiden kommer till användning i arbetet. Han menar att den dystra retorik som ofta omger användbarheten när det kommer till humanistiska utbildningar är missvisande.

Osäkert arbetsliv i starten
Bland de intervjuade har svårigheten inte främst varit att finna en anställning utan att deras rörelser på arbetsmarknaden uppfattats som slumpmässiga. Det beror på att de flesta har fått tjänster genom de nätverkskontakter som de upparbetat under studier, praktikperioder och projekt, vilket gör det svårt att förutse när arbetstillfällen kan dyka upp. Även den omfattande förekomsten av tillfälliga anställningsformer, som vikariat och projekt, gör den första tiden i arbetslivet osäker. Detta är en känsla som kan dröja sig kvar även efter att en mer stabil position uppnåtts.

– Vi föreställer oss ofta karriären som en rak linje, där det aktiva valet av arbete är en viktig del i att förverkliga sig själv. För de allra flesta – etnologer eller ej – är det däremot sällan så det ser ut i praktiken. Tillfälligheter spelar en stor roll i varför saker blir som de blir. Jag tror att det kan behövas en större samhällelig acceptens för att alla mål inte alltid behöver vara bestämda på förhand, säger Elias Mellander.

Färdigheter kommer till användning
Avhandlingen visar även hur färdigheter och perspektiv som tränats under utbildningen kommer till användning i det vardagliga arbetet, samt hur dessa bidrar till att skapa både ekonomiska och andra värden – som att synliggöra marginaliserade grupper och lyfta röster som annars sällan kommer till tals.

– Det är viktigt för lärosätena att dra lärdom av de utexaminerade studenternas erfarenheter, men också att inte stirra sig blinda på ett fåtal representanter som får stå som ”goda exempel”. I vardagen rör det sig sällan om en direkt kunskapsöverföring mellan utbildning och arbete. Hur dessa länkas samman kan ibland framstå som otydligt, men likväl finns det ofta både konkreta och mer svårgreppbara sätt att göra sin utbildning användbar.

Avhandlingen:
Etnologiska kompositioner – Orienteringar i yrkeslivet

Kontakt:
Elias Mellander, Göteborgs universitet, elias.mellander@gu.se