Tema

Cancer inte längre en dödsdom

Allt fler läkare och forskare är eniga om att cancer inte längre behöver betyda döden. Men vissa hävdar också att det finns botemedel – och det snarare än många av oss kanske tror.
– Jag övertygad om att jag kan ge mina patienter botande behandlingar innan jag går i pension, säger Hareth Nahis, specialist på benmärgscancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Ju tidigare en cancer upptäcks desto bättre chans har patienten. Därför lägger också forskare stor kraft vid att hitta olika tumörmarkörer som kan användas vid en cancerdiagnos. Markörerna är ämnen som  produceras av cancercellerna och cirkulerar fritt i blodet.

Bland de som forskat på tumörmarkörer finns Jenny Liao Persson, professor vid Lunds universitet med expertis inom experimentell patologi och tumörbiologi.

– Nej, jag tror inte vi kommer att helt kunna bota cancer. Men med allt bättre och tidigare diagnosmetoder, och förbättrade behandlingar, kommer vi att kunna göra det möjligt för patienterna att leva ett så normalt liv som möjligt, säger Jenny Liao Persson.

Cancer snart en av många kroniska sjukdomar
Cancer skulle då kunna liknas vid en kronisk sjukdom, menar hon, som det går att leva vidare med. Inte olikt hur många i dag lever med sjukdomen HIV.

Jenny Liao Persson inledde sin forskning i slutet av 1990-talet vid Columbia University, Presbyterian Hospital, New York, med att söka efter tumörmarkörer för leukemi, eller blodcancer. När hon återvände till Lund satte hon fokus på några av de vanligaste cancerformerna i Sverige: prostatacancer och bröstcancer. Särskilt intressanta i hennes forskning är de patienter där cancern spridit sig till skelettet.

– En cancer som spridit sig till lunga, lever och skelettet är svårbehandlad och har en mycket hög dödlighet.

Hennes forskargrupp har upptäckt förändringar hos de proteiner som styr cancercellernas tillväxt och överlevnad. Förändringarna är gemensamma för cancerformerna leukemi, prostata- och bröstcancer.

Tror på botemedel i framtiden
– Eftersom dessa cancerceller delar samma signalvägar för att styra sin tillväxt och överlevande har vi visat att de går att påverka med samma form av läkemedelskandidat, säger hon.

Resultatet kan bli ett läkemedel som stänger av cancerns aggressiva spridning. Men klivet från labbet till färdigt läkemedel är oerhört kostsamt.

– Vi är beroende av fler forskningsanslag och även samarbeten med läkemedelsföretag. Men nu har vi arbetat oavbrutet i sju-åtta år och ser bra effekter, så med ytterligare anslag hoppas jag att vi kan komma i mål inom några år, säger Jenny Liao Persson.

När även de aggressivaste cancerformerna kan bromsas så förvandlas cancer till en kronisk sjukdom. Men fortfarande saknas ett botemedel – eller?

–  Nej, där håller jag inte med dig. Hade du sagt så för bara några år sedan, hade jag kanske gjort det, men inte längre.

Orden är Hareth Nahis, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av landets främsta experter på cancerformen myelom, eller benmärgscancer.

Tre av fyra överlever trots cancer

År 2016 fick drygt 60 000 personer i Sverige ett cancerbesked. En siffra som har ökat ända sedan 1970-talet. Cancerfonden uppskattar att minst var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under livet. Samtidigt överlever allt fler cancerdrabbade. I början av 1970-talet levde endast 35 procent av männen och 48 procent av kvinnorna fem år efter diagnosen. I dag är motsvarande siffra 75 procent för män och 74 för kvinnor. Förklaringen är förbättrade diagnosmetoder och bättre behandlingar. Fortfarande är det kirurgi, strålning och cellgifter som är de vanligaste behandlingsmetoderna. Men nya former av läkemedel är alltså under utveckling.
Källa: Cancerfondsrapporten 2018

– I dag sker gigantiska framsteg inom immunterapi. Innan jag går i pension så är jag övertygad om att jag ger mina patienter en botande behandling för denna cancerform.
Immunterapi är ett sätt att få kroppens eget immunförsvar att attackera cancercellerna. Området är förhållandevis nytt men samtidigt mycket lovande.

Hareth Nahi, som fyller 50 nästa år, förklarar sin positiva hållning med hjälp av nya forskningsstudier som genomförts i Kina och USA. Där har nya metoder inom immunterapi visat sig fungera hos samtliga patienter som ingått i studierna.

Med immunterapi skräddarsys behandling
Fördelarna med immunterapi är många, inte bara en potentiell bot. Modern cancerbehandling slår mot allt i kroppen som växer, allt från håret till slemhinnor i mage och tarmar. Behandlingen sker dessutom i flera steg, med olika kombinationer av läkemedel.

Immunterapibehandlingen kan skräddarsys för att slå enbart mot cancercellerna. Och kommer troligen att bestå av en enda injektion, sedan är behandlingen över.

– Detta är inte science fiction utan något vi kommer se inom de närmaste åren. Dessutom tror jag att detta kommer att bli förstahandsalternativet bland de flesta behandlingarna mycket snart, säger Hareth Nahi.

Han är den del av en forskargrupp som leds av Evren Alici vid Karolinska Institutet. Där har de riktat in sig på en särskild del av immunförsvaret, de så kallade NK-cellerna.

Dessa utvinns ur patientens eget blod, odlas i labb och utrustas med en särskild antikropp som ger dem förmåga att angripa ett utvalt protein hos cancercellen.
Forskargruppen har gjort en första mindre studie hos patienter och analyserar och publicerar löpande resultaten. Och hittills verkar det lovande.

– Vi har avbrutit studien eftersom vi redan såg effekt hos de första patienterna. Nu måste vi hitta finansiering för att gå vidare till nästa fas av studier, säger Evren Alici.

De två har arbetat tillsammans sedan 2004, då som doktorander. Men Evren Alici uttrycker sig något mer försiktigt än sin kollega.

– Kanske Hareth har rätt, att det går att bota dessa sjukdomar. Det är tydligt att patienterna svarar på behandlingarna. Men vissa biverkningar är fortfarande svåra att förutse och hantera, men vi lär oss hela tiden mer, säger han.

Området är fortfarande ungt och det finns flera faror på vägen till en bred användning, menar han. En är risken att cancercellerna kan hitta sätt att anpassa sig.

– Så nu försöker vi att identifiera vilka proteiner tumören inte har råd att bli av med, och även optimera attacken från de vita blodkropparna så att den blir så snabb och effektiv som möjlig, säger han.

Immunterapi kan bli standardbehandling
– Och när ska behandlingen ges för att göra mest nytta, är det till patienter vars tumörer redan bekämpats med strålbehandling eller cellgifter, eller till de patienter vars cancer är obehandlad?

I dag erbjuds immunterapibehandling som ett sista steg till patienterna. Dagens behandling är dessutom dyr, men kostnaden beräknas sjunka dramatiskt i takt med att metoderna utvecklas.

– Det är ett komplicerat sätt att behandla i dag men det kommer att bli enklare i takt med utvecklingen. Vi har precis startar med försök på patienterna, men i labbet har vi arbetat i decennier, säger Hareth Nahi.

– Om femton år kan detta vara en standardbehandling, som också botar patienterna. Men det förutsätter kraftfulla fortsatta satsningar på forskningen.


Cancer är inte EN sjukdom

Under begreppet cancer ryms ett stort antal olika sjukdomar, cirka 200 olika. De fem vanligast i Sverige är prostatacancer, bröstcancer, skivepitelcancer (en form av hudcancer), tjocktarmscancer och malignt melanom i huden.
Varför dör vi av cancer?
Cancerceller kallas celler som växer ohämmat på grund av fel som cellen inte lyckats korrigera. Resultatet blir klumpar av celler, tumörer, som påverkar funktionen hos kringliggande organ. Tumörer i hjärnan ger krampanfall, och i lungan andnöd. De ger även upphov till inflammation och kan sprida sig, metastasera, för att bilda tumörer på andra platser i kroppen

Text: Magnus Trogen Pahlén på uppdrag av forskning.se

Nobelpriset för nya sätt att bekämpa cancer

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Cancer inte längre en dödsdom

 lästid ~ 6 min