Artikel från Nobelprize.org

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Amerikanen James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Japanen Tasuku Honjo upptäckte parallellt ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Nu får bägge 2018 års nobelpris i fysiologi eller medicin.

Upptäckterna utgör en milstolpe i kampen mot cancer. Cancer skördar miljontals liv varje år. Genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller har årets Nobelpristagare etablerat en helt ny princip för cancerbehandling, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.

James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Han insåg möjligheten att släppa på bromsen, så att immunsystemet aktiveras och angriper tumörceller. Han utvecklade sedan konceptet till en helt ny behandlingsprincip.

Tasuku Honjo upptäckte parallellt ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Upptäckterna lade grunden för utveckling av en mycket effektiv cancerbehandling.

Allisons och Honjos forskning har öppnat dörren för att pröva och kombinera olika metoder för att hämma immunförsvarets bromsar i syfte att behandla Upptäckterna utgör en milstolpe i kampen mot cancer, skriver nobelprize.org i sitt pressmeddelande.

Bakgrunden är denna
Den grundläggande egenskapen hos vårt immunsystem är förmågan att skilja mellan det som är kroppseget och det som är främmande så att till exempel bakterier och virus kan angripas. En viktig aktör i detta försvar är så kallade ”T-celler”, en sorts vita blodkroppar.

Under 1980-talet upptäcktes på denna cells yta T-cellsreceptorer, som känner igen och binder främmande molekyler på andra celler. Bindningen gör så att T-cellen kan försvara kroppen mot angrepp, men för immunsystemets aktivering behövs även proteiner som kan liknas vid T-cellens gaspedaler.

Många forskare bidrog till utvecklingen av denna nya grundforskning, och man upptäckte proteiner som istället fungerar som T-cellens bromsar och motverkar aktivering av immunförsvaret.

Genom detta intrikata gas- och bromssystem kan immunförsvaret noggrant regleras så att det kan oskadliggöra främmande mikroorganismer, utan att överreagera och orsaka autoimmuna angrepp på kroppens friska celler och vävnader.

En ny princip för immunterapi
I sitt laboratorium vid University of California, Berkeley, studerade James P. Allison under 1990-talet CTLA-4, ett protein på T-cellernas yta. Han var en av flera forskare som hade observerat att CTLA-4 fungerar som en av T-cellernas bromspedaler.

Andra forskare utnyttjade bromsmekanismen för att utveckla behandlingsmetoder vid autoimmunitet. Allison fick emellertid en helt annan idé. Han hade utvecklat ett sätt att blockera funktionen av CTLA-4 genom behandling med en antikropp som binder till CTLA-4-proteinet. Nu ville han veta om blockering av CTLA-4-bromsen kunde aktivera T-celler så att de angriper cancerceller.

Överst till vänster: För aktivering av T-celler behöver T-cellsreceptorn känna igen en främmande struktur bunden till en så kallad antigenpresenterade cell. För aktivering behövs även T-cellens gaspedal. CTLA-4 fungerar som en broms som kan förhindra gaspedalens funktion. Nederst till vänster: Allison upptäckte att antikroppar mot CTLA-4 hindrar bromsens funktion vilket leder till att T-cellen aktiveras så att den kan angripa cancerceller. Överst till höger: Honjo upptäckte en annan broms (PD-1) som hämmar aktivering av T-cellen. Nederst till höger: Antikroppar mot PD-1 hindrar bromsens funktion vilket leder till att T-cellen aktiveras. Resultatet blir ett mycket effektivt angrepp på cancerceller.

I slutet av 1994 genomförde Allison och hans medarbetare det första experimentet i möss, vilket de skyndsamt repeterade över julhelgen. Resultaten var nämligen spektakulära. Mössen med cancer hade blivit botade genom behandling med antikropparna som släpper på bromsen och gör T-cellerna verksamma mot tumören.

Trots ett inledningsvis svalt intresse från läkemedelsindustrin, fortsatte Allison sitt ihärdiga arbete för att överföra behandlingsstrategin till terapi för människor. Flera forskargrupper genomförde lovande kliniska försök och 2010 publicerades en viktig studie som visade mycket goda resultat hos patienter med spritt melanom, en slags hudcancer.

Hos flera patienter föreföll cancern ha försvunnit, vilket var ett dittills oöverträffat behandlingsresultat.

Andra pris för cancerbehandling

Cancer är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som alla kännetecknas av okontrollerad tillväxt av onormala celler med förmåga att spridas till friska organ och vävnader. Det finns flera olika behandlingsmetoder, utöver kirurgi och strålbehandling.Tidigare har hormonbehandling för prostatacancer (Huggins 1966), cancerbehandling med cellgifter (Elion och Hitchins 1988) och benmärgstransplantation vid leukemi (Thomas 1990), belönats med nobelpriset.

Mer om nobelpristagarna

James P. Allison föddes 1948 i Alice, Texas, USA. Han doktorerade 1973 vid The University of Texas, Austin och var 1974-1977 postdoktoral forskare vid Scripps Clinic and Research Foundation, La Jolla, California. Han var 1977-1984 verksam vid The University of Texas System Cancer Center, Smithville, Texas; 1985-2004 vid University of California, Berkeley och 2004-2012 vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, New York. Han var 1997-2012 forskare vid Howard Hughes Medical Institute. Han är sedan 2012 professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston och är även verksam vid Parker Institute for Cancer Immunotherapy.
Tasuku Honjo föddes 1942 i Kyoto, Japan. Han tog läkarexamen 1966 och var 1971-1974 forskare vid Carnegie Institution of Washington, Baltimore, USA och vid National Institutes of Health, Bethesda, USA. Han doktorerade 1975 vid Kyoto University. Han 1974-1979 var han verksam vid Tokyo University och 1979-1984 vid Osaka University. Han är sedan 1984 professor vid Kyoto University och 1996-2000 och 2002-2004 var han även dekanus vid Kyoto University.

Källa: nobelprize.org

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera