Tema

Fria skolvalet fritt bara för vissa

Det fria skolvalet i kombination med etableringen av fristående skolor är betydande orsaker bakom den växande skolsegregationen. De resursstarka eleverna väljer i högre utsträckning fristående skolor än vad de svagare eleverna gör. Dessutom väljer de bort skolor i socioekonomiskt utsatta områden, visar forskning från både Stockholms universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Det finns ett flöde av elever med goda förutsättningar från kommunala skolor till fristående skolor. Mönstret är särskilt starkt om eleverna bor i socioekonomiskt utsatta områden.

– Elever som har högutbildade föräldrar väljer i större utsträckning än elever med lågutbildade föräldrar, att lämna den kommunala skolan för att gå i en fristående skola. Med den här typen av mönster kan man förvänta sig att skolvalet i kombination med friskolereformen leder till ökad segregation, säger Helena Holmlund, docent i nationalekonomi och verksam på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Segregationen i skolan har ökat
Forskarna på IFAU har undersökt vilka elever som väljer att gå i friskola. De har sammanställt uppgifter över var alla elever som gick i årskurs nio mellan 1988 och 2009 bodde och om de gick i kommunal eller fristående skola. Sedan har de beräknat vilken skola eleverna skulle ha gått i om de inte hade möjlighet att välja.

Forskningen har fortsatt och nu undersöks perioden 2010 fram till 2016.

– Det vi har sett fram till 2009 är att segregationen har ökat mycket. Och analyser från Skolverket visar att den fortsätter att öka, säger Helena Holmlund.

Skolvalet utnyttjas framförallt av familjer där föräldrarna har god ekonomi och hög utbildning. Resursstarka föräldrar vet har hur de ska orientera sig på skolmarknaden, de ställer sina barn i kö i tid till populära skolor, de kan hantera om barnen får långa resor och de har råd att flytta om det skulle krävas för att barnen ska kunna gå på den skola som de tycker är den bästa. Det är tydligt både i forskningen från IFAU och i avhandlingen Att navigera på en skolmarknad: en studie av valfrihetens geografi i tre skolor. Den senare en studie utförd vid barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, av Anna Ambrose som nu fortsätter sin forskning vid Örebro universitet.

– Det är de resursstarka familjerna som väljer, säger Anna Ambrose som under 2012 och 2013 intervjuade föräldrar, elever och skolpersonal på tre olika skolor utanför Stockholm.

Var skolan ligger var det viktigaste för dem som gjorde ett aktivt val av skola.

Skolor i områden där flertalet boende antingen har lägre utbildning eller utländsk bakgrund, eller båda delar, är de skolor som väljs bort.

Rätt sorts elever har rätt sorts färäldrar
Studien visar att en tydlig åsikt bland de föräldrar som gjort aktiva val var att de ville att deras barn ska gå med ”rätt sorts elever”.

– Det är elever som har ”rätt sorts föräldrar.” Och med rätt sort menas föräldrar som har hög utbildning, säger Anna Ambrose.

En av de skolor som Anna Ambrose studerade var en skola i ett socioekonomiskt utsatt område där många av de boende har utländska rötter, men där de flesta eleverna är födda i Sverige.

– Den skolan är i princip dömd på förhand genom sitt geografiska läge. Det är ingen som vill välja den på grund av att den ligger där den ligger. Även om eleverna trivdes väldigt bra på skolan så är föreställningarna om platsen så stigmatiserande att få personer ger skolan en chans. Med ett marknadssystem inom utbildningsväsendet får en skola av den typen väldigt svårt att hävda sig, säger Anna Ambrose.

Ryktet viktigt vid aktivt skolval
Den skola som istället lockade flest elever och hade en lång kö ligger i ett område där det bor välutbildade höginkomsttagare. Redan på förskolan får föräldrarna höra att det är en bra skola med ordning och reda och goda resultat. Och näst efter skolans placering är ryktet det som gör en skola populär, säger Anna Ambrose.

Eftersom forskning pekar mot att det är de resursstarka grupperna som använder sig av skolvalet ställer sig Anna Ambrose frågande till om det verkligen går att tala om ett fritt skolval. Dessutom gör bostadssegregationen att grundskolor i välbärgade förorter och Stockholms innerstad i stort sett är stängda för andra barn än de som bor i området eftersom närhetsprincipen gäller. På de skolorna går därför nästan enbart elever som är väl rustade att ta sig igenom utbildningssystemet.

Skolor väljer sina elever
I sina studier har Anna Ambrose också sett att det trots lagar och regleringar finns risk att även skolorna väljer sina elever.

– Det fanns tendenser i alla tre skolor som  jag undersökte att styra bort elever som ansågs ha särskilda behov. Det kunde vara elever med stora pedagogiska behov, utåtagerande elever eller elever med sociala problem, säger Anna Ambrose.

– På en skola visade till exempel rektorn en lista med elever som stod i kö till skolan. En av eleverna bodde nära skolan och hade därför geografiskt företräde. Men rektor gjorde klart att den eleven inte kommer att få börja eftersom det var känt att den var bråkig. På den mest populära skolan misstänkte föräldrarna att skolan manipulerade kösystemet eftersom det var förvånansvärt många elever som hade fått den sista platsen.

Det är en effekt av de marknadsmekanismer som styr skolan där varje elev är en intäkt, menar Anna Ambrose.

– Rektorerna hade en stark moralisk vilja att göra rätt men man hade också en kostnadskalkyl att ta hänsyn till. Eleverna får då inte kräva för mycket resurser.

Men den viktigaste orsaken till segregationen i skolan är bostadssegregationen. Det visar både Anna Ambroses och Helena Holmlunds forskning.

– Skillnaden i elevsammansättning i bostadsområdena har ökat i alla fall sedan mitten av 1990-talet och det är så långt tillbaka som vi kan mäta. Det är den största bakomliggande orsaken till att skolsegregationen har vuxit, säger Helena Holmlund.

Samtidigt skulle ett fritt val av skola kunna vara ett sätt att bryta bostadssegregation. Men i praktiken är resultatet det motsatta.

– Att skolval ska kunna bryta skolsegregationen, det stämmer i teorin men det beror på vilka som utnyttjar skolvalet. Eftersom det är de starka eleverna som gör det förstärker skolvalet segregationen, säger Helena Holmlund.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Vad är segregation?
– Skolsegregationen i Sverige består av att elever med höga betyg samlas i vissa skolor och elever med lägre betyg på andra.

Vilket i sin tur beror på att skolorna är segregerade i förhållande till elevernas socioekonomiska förhållande.

– Elever med till exempel migrationsbakgrund är överrepresenterade på vissa skolor och de med svensk bakgrund är överrepresenterade på andra skolor, jämfört med hur det ser ut i befolkningen som helhet, säger Helena Holmlund.

Skolpeng och fritt skolval

Skolpeng och friskolereformen infördes 1992 av den borgerliga regeringen och är två olika reformer som är sammankopplade.

Friskolereformen innebär att andra aktörer än stat och kommun kan starta en skola. Syftet var bland annat att öka den pedagogiska variationen men också att marknadskrafterna skulle tvinga skolorna att ta större hänsyn till elevers och föräldrars behov.

Skolpeng är den summa som betalas till skolan för varje elev som går där. Skolpengen betalas av elevens hemkommun och följer eleven om den byter skola. Skolpengen består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd.

Källa : Wikipedia och Helena Holmlund

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Fria skolvalet fritt bara för vissa

 lästid ~ 6 min