Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hemlöshet, ohälsa och rädsla för döden i ett främmande land. Det är innehåller några av berättelserna i forskaren Anna Gavanas bok om svenska pensionärer som utvandrat till Spanien. Boken slår hål på den ensidiga bilden av Spaniensvenskarna som glättiga golfare och placerar dem i en aktuell debatt om migration och integration.

Svenskar som utvandrar till Spanien på ålderns höst är ett växande fenomen. Utöver klimatet söker pensionärerna en internationell och social tillvaro de saknar i Sverige. Men det är inte helt okomplicerat att leva i ett nytt land. Det är heller inte enkelt att mötas det gamla landets nidbilder. Pensionärerna betraktas ofta som skattesmitare, bortskämda golfare eller alkoholister.

– Jag ville se bortom fördomarna. Vilka är dessa människor? Jag ville också placera in dem i en diskussion om integration och migration, ämnen som är aktuella, säger Anna Gavanas, docent i genusvetenskap och doktor i socialantropologi vid Linköpings universitet, som skrivit en bok om ämnet.

Boken Pensionärsplaneten bygger på drygt 200 intervjuer med utvandrade svenskar och två vintrars fältarbete på Solkusten och Kanarieöarna. Under dessa år har Anna Gavanas mött ett stort spektrum av människoöden; folkpensionären, fattigpensionären, sjukpensionären och den hemlösa. Utifrån deras berättelser bygger Anna Gavanas teman kring internationalisering, global arbetsfördelning, klassfrågor, arbetsvillkor och privatisering av äldreomsorg.

Många är socialt isolerade
Berättelserna om äldreomsorgen, ålderdomen och döden är ett oundvikligt, och tungt, ämne för pensionärerna. Anna Gavanas konstaterar att bara exceptionellt välbärgade eller exceptionellt integrerade spanienpensionärer (det vill säga de som talar flytande spanska, har spansktalande anhöriga, sociala nätverk samt förmåga att navigera det spanska systemet) har möjlighet att åldras och dö värdigt i Spanien. För andra kan det vara mycket svårt.

– En del saknar både sociala och privata försäkringar, har inte råd att åka tillbaka till Sverige, är socialt isolerade, eller saknar anhöriga. Är man dessutom sjuk i exempelvis demens eller Alzheimers blir det riktigt svårt. Jag har stött på exempel där personer hittats avlidna av en hyresvärd, säger Anna Gavanas.

Mer önskvärd typ av migrant
I migrationens tidsålder ges olika typer av migranter olika värden. Spanienpensionärerna ses, både av sig själva och av det spanska samhället, som en mer önskvärd typ av migrant.

– Vi svenskar ser oss inte som migranter, utan som kosmopoliter. Varför ses inte en svensk som invandrare när den bor i ett annat land? Invandrarskapet tenderar att förknippas med mindre privilegierade grupper, säger Anna Gavanas.

Pensionärsplaneten kan läsas som ett inlägg i en debatt om migration och integration. Eller som en reportagebok om några individer som arbetat ett helt liv och på ålderns höst valt en annorlunda tillvaro för sig själva.

Boken bygger på ett fyraårigt forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet och Forte.

Samtal med författaren: 9 december, klockan 13-14 samtalar författaren Anna Gavanas om boken med redaktören Olav Fumarola Unsgaard, i ABF-husets foajé, Sveavägen 41, Stockholm.

Kontakt: Anna Gavanas, anna.gavanas@liu.se eller anna.gavanas@gmail.com. Tel: 011-363640 eller 070-6780665.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera