Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Musikverksamheten i förskolan kan vara så mycket mer än att sitta i ring och sjunga. Att erbjuda ett smörgåsbord av olika musikaktiviteter och att låta musiken ta tid är omständigheter som påverkar barns inflytande. Det visar en ny avhandling i ämnesdidaktik.

– Det viktiga är att musik får ta tid så att barnen hinner bli delaktiga i alla moment som annars ofta förbereds utan dem. Jag myntar begreppet Slow Musicking, som Slow Food, vilket går ut på att bara vara i situationen utan att tidsbegränsa den, eller driva den mot ett specifikt mål, utan i stället vara öppen för barnens uppslag och idéer.

Det säger Maria Wassrin som studerat musikpedagoger och barn i åldern 1-3 år på en förskola som satsat på att erbjuda de yngsta barnen musik hela dagen. Syftet med studien var att undersöka hur alternativa konstruktioner av musikämnet än de traditionellt iscensatta eventuellt kan bidra till barns delaktighet och inflytande.

– Barnen hade stort inflytande på aktiviteterna. Det didaktiska innehållet var som ett smörgåsbord där barnen kunde ta om av det de tyckte var godast genom de ständigt tillgängliga musikinstrumenten och sångböckerna. Pedagogerna utgick inte från att de visste vad barnen ville göra i stunden. Deras roll blev istället att koordinera barnens initiativ och att bidra själva med inspiration.

Rörelse på barnens egna villkor
Pedagogers föreställningar om barn och om musik har inverkan på musikaktiviteter och föreställningarna påverkar också varandra, menar Maria Wassrin, som själv har lång erfarenhet av att arbeta i förskolan. Ett gemensamt drag i de föreställningar om ”barnet” som framkom i hennes forskning var rättigheten att få delta kroppsligen och med fri rörlighet i rummet under musikaktiviteterna.

– Oavsett om musik förknippades med lärande, utforskande, kommunikation, eller sågs som ett uttryckssätt, ansågs barnet ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Musik kopplades på så sätt ihop med rörelse på barnens egna villkor, vilket blev ett kommunikationssätt jämställt med det verbala.

En annan orsak till barnens inflytande var musikpedagogernas bejakande och lyssnande förhållningssätt. Över tid förändrade musikpedagogerna verksamheten utifrån hur de tolkade barnens önskan att använda musik i vardagen. Detta medförde att gränserna mellan musik och andra sysselsättningar som till exempel konstruktion, ritande och roll-lek suddades ut mer och mer. Barnen gjordes därmed delaktiga både genom och i musikämnet.

Avhandlingen: Maria Wassrin disputerade den 25 november med avhandlingen ”Towards musicking in a public sphere. 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish preschool”.

Kontakt:
Maria Wassrin: 073-647 10 43, maria.wassrin@hsd.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera