Minskad antibiotikaresistens med friska djur

Bakterier som orsakar sjukdom – hos både djur och människor – kan ofta bekämpas med antibiotika. Men läkemedlen fungerar inte om bakterierna blir motståndskraftiga, resistenta. Det är ett växande problem för hela världen.

Förekomsten av resistens hos tarmbakterier – till exempel kolibakterier – i friska djur vid slakt visar hur bruket av antibiotika har påverkat deras bakterieflora.

– Man kan se det som ett ekologiskt fotavtryck, säger Christina Greko, som är veterinär och antibiotikaexpert på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala.

Djur i Norden konsumerar minst antibiotika

Spanien, Italien och Cypern är de länder i Europa som använder mest antibiotika för djur. Sverige, Norge och Island konsumerar minst.

– Skillnaderna förklaras till viss del av vilka typer av djur man har i olika länder, vilken typ av djurhållning, vilka typer av antibiotika – och hur mycket – som används, säger Christina Greko.

Flera EU-länder använder till största delen bredspektrumpreparat, något som har större inverkan på utvecklingen av antibiotikaresistens.

I Norden dominerar penicillin. Det har ett smalt spektrum, vilket innebär att det bara är effektivt mot ett fåtal bakteriearter.

I oktober 2016 kom en EU-rapport som visar att bruket av antibiotika för lantbrukets djur fortsätter att minska i Sverige. Sveriges försäljning av antibiotika för djur har minskat med cirka 60 procent sedan 1980-talets början.

Samarbete mellan olika aktörer

– Det är resultatet av många års arbete för att förebygga sjuklighet bland djuren. Den svenska modellen bygger på ett nära samarbete mellan myndigheter, akademi, organisationer och djurägare. Känd kunskap kommer till användning i stallarna, säger Christina Greko.

Skillnaderna mellan länder är stora. Resistensen mot olika antibiotika hos kolibakterier i gris, kyckling och kalv ligger på lägre nivåer i Sverige än i till exempel Tyskland och Nederländerna.

Tyskland och Nederländerna har en stor antibiotikaförbrukning, men har påbörjat ett förändringsarbete som kan ge utdelning längre fram. Konsumtionen ökar dock i Portugal och Polen.

– Antibiotikaresistensen är ett problem som berör olika sektorer. Resistensen sprids mellan människor och djur och ut i miljön och tillbaka. Ett olyckligt kretslopp, kommenterar Christina Greko.

Hon hoppas att fler konsumenter ska börja fråga i butiker och på restauranger var kycklingen kommer ifrån och hur den är uppfödd.

– Om djuren håller sig friska behövs inte antibiotika. Då minskar också problemet med resistens.

EU-förbud mot antibiotika för tillväxt

Antibiotika för veterinärmedicinskt bruk är receptbelagt i EU. Låga doser av antibiotika i foder för att öka djurens tillväxt förbjöds i Sverige 1986 och inom EU år 2006. I många länder i världen är det fortfarande tillåtet.

Antibiotika i fodret kan också förebygga diarréer. Erfarenheter från Sverige och Danmark visar dock att bättre hygien, foder, skötsel och smittskydd har lika god effekt – kanske till och med bättre.

– Det handlar både om god djuromsorg och att motverka smitta, säger Christina Greko.

Smitta sprids ofta i samband med inköp av djur från andra besättningar. Risken för smittspridning minskar om djuren lever på samma gård från födsel till slakt.

Exakt vad som behöver göras för att minska behovet av behandling varierar mellan djurslag och typ av uppfödning, men också från gård till gård. Därför är skräddarsydd rådgivning viktigt, menar hon.

Halverad förskrivning till hundar

Antibiotikaförbrukningen bland sällskapsdjur minskar också i vårt land. Sedan 2006 har förskrivningen av antibiotika till hundar halverats.

– En spännande utveckling. Engagemanget måste hållas levande hos alla inblandade, tycker Christina Greko.

Text: Carin Mannberg-Zackari, på uppdrag av forskning.se