Forskare hittade PFAS i dammsugarpåsen

I många vardagsprodukter finns ämnen som har negativ inverkan på både oss och miljön. En grupp som finns hos så gott som alla människor heter PFAS, vilket är samlingsnamn för fluorerade alkylämnen. Ämnet skapades på 50-talet och finns inte på naturlig väg. Det är både vatten- och oljeavvisande, och används i allt från tillverkning av teflonpannor och bävernylonoveraller till bakplåtspapper och smink.

Ett föregångarämne till PFAS är undergruppen PAP. Det är ett ämne som finns i många matförpackningar, som engångskaffemuggar och pizzakartonger, men även i färg, städprodukter och hygienartiklar. Det finns förhållandevis liten forskning på just det ämnen, något som kemisten Ulrika Eriksson, aktiv vid Örebro universitet, nu vill ändra på. De senaste fyra åren har hon undersökt hur vanligt förekommande PAPs är, var det finns och hur man exponeras för det.

– Jag har alltid varit miljömedveten och på olika sätt engagerat mig i miljörörelsen. Att forska inom detta område har gett mig en större kunskap om miljögifter, säger Ulrika Eriksson, som nu lägger fram sin avhandling.

PFAS i dammsugarpåsar och fågelägg

I sin forskning har hon undersökt material från fyra olika områden för att se om och var det finns PAPs.

• Människoserum från Australien.
• Inomhusdamm från dammsugarpåsar, insamlade från åtta länder på fyra kontinenter.
• Slam och avloppsvatten från svenska reningsverk.
• Fågelägg från fiskgjuse, tornfalk och kattuggla, insamlade i Sverige.

– Jag hittade förhållandevis höga halter av PAPs i damm, slam och avloppsvatten. Av den totala mängden PFAS i dessa grupper, stod PAPs för minst hälften. Om man inte undersöker även den undergruppen kan man förledas att tro att det inte är så allvarligt, säger Eriksson.

– Jag blev förvånad över att andelen PAPs var så pass hög i damm och slam, och att vi hittade den i material från alla de områden vi undersökte, vilket var Europa, Nordamerika och Oceanien, säger Ulrika Eriksson.

I sin forskning såg hon också en koppling mellan vilken livsstil man har samt vilka varor man använder i förhållande till hur stor inomhusexponering av ämnena man utsattes för.

– Jag analyserade också dammet från min egen dammsugarpåse och där var halten bland de högst i Sverige. När jag tittade mig omkring hemma så insåg jag ju direkt att där fanns mycket saker som kan innehålla PFASs, säger Ulrika Eriksson.

I undersökningen kom hon däremot fram till att andelen PAPs i människoserum och fågelägg var förhållandevis låg. Det kan förklaras av att det är ett ämne som snabbt bryts ner och omvandlas till PFASs.

– Samtidigt kan man luras av det, och inte inse vilken påverkan PAPs har som föregångarämne. Det kan också kopplas till att många stora PFAS-tillverkare har bytt teknik för att fasa ut användandet, men ändå ser man att sådana ämnen fortfarande cirkulerar i samhället, menar Ulrika Eriksson.

Hur påverkas vi av PFAS?

– De lagras framför allt i levern och blodet, de är hormonstörande och skadliga för levern. De påverkar immunförsvaret och misstänks även vara cancerframkallande, säger Ulrika Eriksson.

Samtidigt är det i princip omöjligt att undvika dem. Få av oss lever utan smink, papperskartonger och olje- och vattenavstötande produkter. Och även om vi människor till viss del kan välja att inte använda produkter som innehåller miljögifter, finns de redan i den totala miljön. När det väl är spritt cirkulerar det under lång tid. Vissa ämne kan inte heller rensas bort på ett enkelt sätt.

Hon hoppas nu att hennes resultat ska visa behovet av att fler föregångarämnen till PFASs undersöks. Annars menar hon att det finns risk att man underskattar den inverkan som PAPs har.

– Genom att även inkludera föregångarämnen inom miljöövervakning kan man få en bättre bild, dels av den totala exponeringen och dels av vilken effekt man kan se över tid när det gäller reglering av användning av PFAS-ämnen, säger Ulrika Eriksson.

Minska användning av PFAS

Hon menar att man behöver jobba på flera fronter för att minska exponeringen, och att den reglering som funnits i 15 år inte är tillräcklig. Som privatperson kan man fråga om produkten innehåller fluorerande ämnen. För företag handlar det om att fasa ut användningen av PFASs i sin produktion.

De regleringar som finns i dag bland annat genom Stockholmskonventionen och EUS. Kemikalielagstiftning RE-ACH täcker bara ett fåtal ämnen inom den stora gruppen av PFAS. Nya regleringar och förbud är på gång, men arbetet går långsamt.

– Samtidigt lever vi i en globaliserad värld och det är svårt att följa upp var exponeringen av PFASs startar. De finns i många produkter, och även när man tror att de börjar fasas ut finns de kvar i miljön, säger Ulrika Eriksson.

Kontakt:

Ulrika Eriksson, forskare vid Institutionen för naturvetenskap och teknik vid Örebro uniersitet, ulrika.eriksson@oru.se

Avhandling:

Contribution of polyfluoroalkyl phosphate esters (PAPs) and other precursor compounds to perfluoroalkyl carboxylates (PFCAs) in humans and the environment