Problematiken kring äldres läkemedelsbehandling är stor och läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar är vanliga hos personer med demens. Ny forskning visar att kliniska apotekares deltagande i vårdteam bidrar till märkbart bättre och säkrare läkemedelsbehandlingar och halverar risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar. Detta enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Maria Gustafsson har i en randomiserad, kontrollerad studie undersökt 460 personer i Västerbotten från 65 år och äldre med demens eller kognitiv svikt. Patienterna i studien var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på Norrlands universitetssjukhus eller Skellefteå lasarett.
– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, som är klinisk apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
Biverkningar vanligt problem
– Det vanligaste problemet är biverkan av läkemedel, men även för höga doser och dålig följsamhet är tyvärr vanligt förekommande.
Studien baserades på en intervention, där kliniska apotekare deltog i vårdteam och kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde också en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas alla läkemedel, och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare samt diskuterade detta i vårdteamet.
– Resultaten efter interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.
Hos patienter med samtidig hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen. För hela gruppen minskade interventionen också risken för tidiga läkemedelsrelaterade återinläggningar på sjukhus, det vill säga inom 30 dagar.
Utbredd långvarig behandling med psykofarmaka
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.
Enligt studien finns ett samband mellan flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, som exempelvis aggressivt beteende, och en utbredd behandling med antipsykotika och andra psykofarmaka. Detta indikerar att psykofarmaka används för att behandla symptom hos personer med demens trots kända risker och begränsat vetenskapligt stöd för läkemedlens effektivitet. Behandling med olämpliga läkemedel, som till exempel antipsykotika, minskade dock mellan 2007 och 2013 hos äldre personer på särskilda boenden i Västerbotten.
– Läkemedelsrelaterade problem hos äldre personer med demens är mycket vanliga och större insatser behövs för att förebygga, identifiera och behandla läkemedelsorsakad sjuklighet hos den här gruppen, säger Maria Gustafsson.
Maria Gustafsson är uppvuxen i Piteå. Förutom sina doktorandstudier arbetar hon som klinisk apotekare på Läkemedelscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus, samt som lärare vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
Disputation: Fredagen den 8 april försvarar Maria Gustafsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, sin avhandling med titeln: Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom – kliniska apotekares roll. (Engelsk titel: Optimizing drug therapy among old people with dementia – the role of clinical pharmacists). Opponent: Professor Håkan Melhus, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Docent Hugo Lövheim. Disputationen äger rum kl 13:00 i Målpunkt T, plan 9, sal B, Norrlands universitetssjukhus.
För mer information: Maria Gustafsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatri Telefon: 070-397 8717 E-post: maria.gustafsson@umu.se
