Tema

I framtiden formulerar eleverna problemen

I framtidens skola finns inga gränser mellan olika ämnen. Eleverna arbetar i projekt där de sammanställer information och skapar nya lösningar. Förutsättningen för deras arbete är digital teknik. Det är digitaliseringskommissionens ordförande, Jan Gulliksens förhoppningar när han beskriver framtidens skola.

Visionen om skolan i framtiden är formade av de krav som det digitala samhället ställer på medborgarna, menar Jan Gulliksen. I framtidens skola har klassiska ämnen som matematik, historia och naturämnen upplösts och istället ägnar sig eleverna åt att studera hur man söker information, att formulera problem och att bedöma olika lösningar.

– Vi har tillgång till omedelbar, sökbar kunskap som dessutom är uppdaterad. Det finns enorma möjligheter i att använda sig av den, säger Jan Gulliksen, som till vardags är professor i människa- dator-interaktion vid KTH och betonar att de åsikter han företräder som representant för digitaliseringskommissionens är separerade från hans arbete på KTH.

Faktainlärning försvinner
Han är övertygad om att detta förändrar skolan i grunden. När internet finns i stort sett var persons ficka kan vi utnyttja våra hjärnor till annat än att komma ihåg fakta.

– Den information som man får fram genom att googla behöver inte läras ut, menar Jan Gulliksen och pekar istället ut kreativitet, problemlösning och att kunna granska det flöde av faktauppgifter som internet förser oss med som viktiga förmågor för framtidens medborgare.

– Andra betydelsefulla områden blir att kunna göra presentationer och att vara skicklig på att kommunicera. De sociala förmågorna blir också en allt väsentligare komponent.

Jan Gulliksen tar sig själv som exempel. Han var en duktig elev som gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet, han läste teknisk fysik på universitetet, doktorerade och blev så småningom professor.

– Men det som är min absolut viktigaste kunskap och som jag har haft störst nytta av i livet är att jag har hållit på med teater och drama. Det är den erfarenheten som betytt mest för mig i min roll som lärare, som chef och som forskare. Genom teatern har jag lärt mig att föra ut mina budskap och att läsa av andra människor. Om jag fick lägga till ett enda ämne i skolan skulle jag lägga till drama.

Missar pedagogiska möjligheterna
– Redan idag skulle den digitala tekniken kunna utnyttjas mycket mer för att göra undervisningen mer inspirerande och effektiv, hävdar Jan Gulliksen.

Han återkommer ofta till att svensk skola missar de pedagogiska möjligheter som kommer med it.

– Vi är bäst i världen när det gäller tillgången till datorer i skolan. Men problemet är att lärarna inte i tillräcklig utsträckning utnyttjar den digitala teknikens resurser i undervisningen.

Vilka är de möjligheterna?

– Digitala hjälpmedel innebär en outsinlig källa till kunskap och information och möjligheter att använda denna på ett kreativt och lustfyllt sätt. Genom att väva in detta i allt pedagogiskt arbete kan vi få ett lärande som är mer med verkligheten överensstämmande, mer relevant och modernt för aktuella problem och dessutom något som skapar mer lust och uppmuntrar till kreativitet och innovation.

Vad leder det till om skolan inte tar tillvara de möjligheterna?

– Då kommer vi att få elever som är mindre rustade för framtidens utmaningar, som har en mindre aktuell kunskapsbild och som kanske är mindre motiverade till innovativt och kreativt lärande. Matematik, till exempel, är ett ämne där datorerna skulle kunna användas för att vända upp och ner på undervisningen.

Digital kompetens avgörande
– Idag handlar matematikundervisningen nästa enbart om att lösa problem. Men det är något som datorprogrammen kan hjälpa oss med. Istället borde skolan lära eleverna att formulera problem och att bedöma rimligheten i olika lösningar.

I det digitaliserade samhälle vi lever i behövs det väldigt få personer som ägnar sig åt att räkna ut saker. Men behovet är omätligt av människor som kan beskriva problem så att datorerna kan bearbeta dem och det behövs lika många som sedan kan värdera lösningarna, menar Jam Gulliksen.

Det som på allvar oroar Jan Gulliksen är de stora skillnaderna i hur olika skolor valt att arbeta med digital teknik.

– I Sverige finns det idag fantastiska skolor som är riktiga föregångare i att jobba med tekniska hjälpmedel och ny pedagogik. Men det finns också skolor där man överhuvudtaget inte får en dator eller blir förbjuden att ta med en mobiltelefon till skolan och därigenom har man berövat eleverna de viktigaste källorna till den kunskap de behöver använda sig av i framtiden.

– Vi vill ju skapa en skola där alla har lika möjligheter till utveckling. Det ska inte spela någon roll var man bor eller i vilken skolan man går i. Den digitala kompetensen är central för att man ska kunna få ett arbete i framtiden och då måste alla elever få samma möjligheter att lära sig tekniken.

Text: Lotta Nylander, frilansjournalist

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

I framtiden formulerar eleverna problemen

 lästid ~ 4 min