Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

2 april 2015

Stroke kan fördubbla risken för självmordsförsök

Strokepatienter har upp till en fördubblad risk att genomföra självmord jämfört med den övriga befolkningen och risken för självmordsförsök är störst de första två åren efter sjukdomsdebut. Det visar en studie från Umeå universitet som publiceras i tidskriften Neurology.

– Studieresultaten visar att det finns ett stort behov av både psykologiskt och socialt stöd, men även ett behov av konkreta självmordsförebyggande insatser, till personer med stroke som har hög risk att utföra självmordsförsök. Insatserna måste också sättas in tidigt eftersom risken för självmordsförsök är störst upp till två år efter en stroke, säger Marie Eriksson, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt lektor i statistik vid Handelshögskolan, Umeå universitet, som har genomfört studien.

Studien omfattar 220 336 patienter som fick stroke åren 2001-2012 och var registrerade i det nationella strokeregistret Riksstroke. Strokepatienter som hade genomfört självmordsförsök identifierades genom den diagnoskod som finns för självmordsförsök i Socialstyrelsens patientregister och genomförda självmord hittade forskarna i det nationella dödsorsaksregistret.

Under uppföljningsperioden registrerades 1 217 självmordsförsök i patientgruppen, varav 260 avled på grund av försöket.

Enligt studien är förekomsten av självmord dubbelt så hög ibland strokedrabbade som i den övriga befolkningen och hos patienter under 55 år är riskökningen femfaldig. Patienter med låg utbildning eller inkomst hade 37 procent ökad risk att genomföra självmordsförsök jämfört med universitetsutbildade, medan motsvarande siffra för patienter som levde ensamma var 72 procent. Patienter födda utanför Europa hade däremot en halverad risk att genomföra ett självmordsförsök, jämfört med personer som var födda i Europa, något som utifrån andra studier möjligen kan förklaras av skyddande kulturella och religiösa faktorer.

Andra riskfaktorer för självmordsförsök som Marie Eriksson och hennes kollegor kan påvisa i studien är manligt kön, stroke med svåra följdverkningar, samt förekomst av depression efter stroke. Studien visar också att risken för självmordsförsök var störst under de två första åren efter en stroke.

– Det finns en uppenbar risk att vården undervärderar signaler på psykisk ohälsa och risk för självmordsförsök bland personer som har drabbats av stroke. I den här studien kan vi tydliggöra några av riskfaktorerna för självmordsförsök bland personer som har drabbats av stroke. Med fördjupad kunskap om denna utsatta patientgrupp finns det också möjligheter att identifiera de patienter som har en ökad risk att genomföra ett självmordsförsök och även sätta in förebyggande åtgärder, säger Eva-Lotta Glader, läkare och forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som är en av medförfattarna till studien.

Läs studien i tidskriften Neurology

FAKTA
Neurology 2015;84:1–7, Poststroke suicide attempts and completed suicides – A socioeconomic and nationwide perspective, Marie Eriksson, Eva-Lotta Glader, Bo Norrving, Kjell Asplund.

DOI: 10.1212/WNL.0000000000001514

Kontaktinformation
Marie Eriksson. Telefon: 090-786 61 08. E-post: marie.eriksson@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera