Genusskillnader i självmordsbeteende kan orsakas av faktorer i barndomen

Varje år begår över 10 000 svenskar en självmordshandling, det vill säga självmord eller självmordsförsök.

– Majoriteten av dessa handlingar begås av kvinnor. Utvecklingen av självmordsförsök sedan början av 1990-talet har varit synnerligen betungande för unga vuxna kvinnor, säger Yerko Rojas, doktorand vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, som genomfört studien.

Undersökningen tar utgångspunkt i teorier om genusbrytande beteende och självmordsbeteende med fokus på högpresterande flickor. Resultaten visar att genusspecifika riskfaktorer för risken att begå en självmordshandling som vuxen kan hittas redan i barndomen.

– Studien visade att såväl flickor som betygsmässigt presterade under som över genomsnittet hade en förhöjd risk att begå en självmordshandling om de trodde att deras familjer skulle vilja att de blev ihågkomna av sina klasskamrater som någon som var duktig i skolan snarare än någon som var omtyckt i klassen. För pojkar visade sig enbart betyg under genomsnittet vara en riskfaktor, oberoende av familjeambition, säger Yerko Rojas.

Kopplat till kravet på att vara duktig
Den så kallade duktighetsfällan har pekats ut som en viktig bakgrundsfaktor för den ökande psykiska ohälsan bland unga vuxna kvinnor.

– Att oförmågan att leva upp till hemmiljöns förväntningar om att vara duktig i skolan ytterst kan leda till en känsla av misslyckande och dåligt självförtroende som i längden kan komma att bli en del av förklaringen till framtida suicidala handlingar är en ganska intuitiv tanke, säger Yerko Rojas. Frågan om hur det kommer sig att även förmågan att leva upp till hemmiljöns förväntningar, det vill säga att faktiskt vara duktig i skolan, har samma negativa effekt är betydligt mer förbryllande. Inte minst då ingen sådan motsvarande effekt finns att hitta bland pojkar.

Gränssättande genusroller och prestationstryck
Med stöd av den franske sociologen Pierre Bourdieus forskning diskuterar Yerko Rojas om hur detta kan vara kopplat till kravet på att vara duktig i det offentliga rummet. Ett krav som inte är anpassad till en situation där man i övrigt ständigt måste vara på sin vakt i hur man för sig – vilket han menar är flickors verklighet.

– De höga kraven i kombination med ständigt gränssättande genusroller antas ytterst leda till ett prestationstryck som är omöjlig att värja sig från. Högpresterande flickor som strävar efter att vara duktiga i skolan saknar den säkerhetsventil som pojkar har tillgång till i detta sammanhang – och som lämpligast låter sig illustreras med ordspråket ”pojkar är pojkar”, säger Yerko Rojas.

– Det bör understrykas att det är knappt en och en halv procent av flickorna i studien som senare i livet begår en självmordshandling. Den stora majoriteten av de som varit med om någon av ovan nämnda riskfaktorer under barndomen hamnar inte ett självdestruktivt beteende som ung vuxen. Det är inte heller alla som begått en självmordshandling i undersökningsgruppen som varit med om de här tidiga erfarenheterna, avslutar Yerko Rojas.

En ovanlig studie
Studier liknande denna är mycket ovanliga då relevanta datamaterial saknas. Denna studie är genomförd utifrån datamaterialet ”Stockholm Birth Cohort” där 15 117 barn födda 1953 följdes framåt i tiden. Undersökningen bygger främst på en enkät som 12-13 åringar besvarade i sjätte klass. Analysen bygger sedan på registrerade självmord och självmordsförsök fram till 1984.

Länk till artikeln
School performance and gender differences in suicidal behaviour — a 30-year follow-up of a Stockholm cohort born in 1953.