Artikel från Stockholms universitet
31 maj 2010

Internet påverkar hur vi talar om självmord

Självmord har under lång tid varit ett tabubelagt tema i vår kultur. I en ny avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet analyserar och diskuterar Michael Westerlund vad som har hänt med kommunikationen om självmord när Internet gett möjligheter till nya former för information och diskussion. Intima och personliga samtal om självmord har flyttat ut från det fysiska, privata rummet och in i den virtuella världen. Hur talar vi nu om självmord? Och vad blir konsekvenserna för människor i deras liv?

Idag finns det två vitt skilda förhållningssätt till självmord. Det dominerande suicidpreventiva förhållningssättet utgår från att självmord är en så allvarlig, hotande och för hela samhället nedbrytande handling att den inte enbart kan hanteras av den enskilde individen. Företrädare för det självmordsförespråkande förhållningssättet anser att självmord kan vara ett godtagbart sätt för individen att ”lösa” problem. Och framförallt är det ett beslut som helt ska vila på individen, ingen medmänniska eller samhällelig institution har rätt att ingripa. Genom Internets utbredning har aktörer bakom båda förhållningssätten hittat nya sätt att formulera och omformulera sina budskap, och nya vägar att nå ut till olika mottagare menar Michael Westerlund, Institutionen för journalistik medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet.

– Min avhandling visar att det främst är det självmordsförespråkande förhållningssättet som utmanat och vunnit terräng, och därigenom har kampen mellan de två förklaringsmodellernas sätt att beskriva verkligheten skärpts. I förlängningen kan detta leda till en viss uppluckring av de samhälleliga institutionernas makt och kontroll över självmordsämnet, säger Michael Westerlund.

Michael Westerlund pekar också på att det genom kommunikationen på Internet har blivit möjligt att både vara anonym och samtidigt träda ut i ett offentligt rum för att samtala och dela personliga tankar, känslor och erfarenheter om ett smärtsamt och tabubelagt ämne. På samtalsforum om självmord sker en avidentifiering av en persons mer formella omständigheter kopplade till den fysiska världen (exempelvis namn, ålder, yrke, bostadsort), medan det individen väljer att kommunicera till stor del är autentiskt och utgår från verkligt upplevda situationer, händelser och erfarenheter.

– Att ”vara på riktigt”, att vara en ”verklig” person och att ”mena” vad man säger på Internet behöver inte innebära att man avslöjar (hela) sin identitet. De flesta som kommunicerar på forum där bekännelser och nära samtal om självmord står i centrum gör det utifrån behovet att få känna igen sig hos andra och att få sina tankar, känslor och upplevelser bekräftade som acceptabla, och därigenom nå en förståelse. Samtalen på forumen utgörs alltså i hög grad av en autentisk kommunikation i en anonymiserad offentlighet, säger Michael Westerlund.

Samtalen vittnar också om att de svar och bemötanden användarna ger och tar emot på forumen också återförs till den fysiska och sociala verkligheten utanför Internets domäner.

– Det sker ett utbyte av erfarenheter och upplevelser mellan de virtuella rummen och den fysiska världen, vilket till viss del gör det svårt, och kanske i viss bemärkelse meningslöst, att tydligt skilja dessa kommunikativa dimensioner åt, menar Michael Westerlund.

På ett mänskligt plan har Internet inneburit att skillnaden mellan den personliga, intima kommunikationen och den offentliga, publika kommunikationen delvis har suddats ut, vilket också får konsekvenser för hur självmordsämnet utvecklas och hanteras i vår kultur och vårt samhälle.

– Internet med sina applikationer och nätverk av människor är inte en låtsasvärld, det är en i allra högsta grad verklig värld där de kommunikativa handlingarna får konsekvenser för människor i deras liv, säger Michael Westerlund.

Nära och personliga samtal om självmord har sannolikt förekommit mellan människor i alla tider, men dessa har inte gjorts tillgängliga för andra i den utsträckning som sker idag. Delar av denna typ av personliga och intima samtal har flyttat ut från det privata rummet till Internet, och därigenom blivit offentliga.

– Vid sidan av de konsekvenser detta får vad gäller den mellanmänskliga interaktionen om självmord har det också skapat nya och unika möjligheter till att kunna studera en typ av kommunikation som tidigare varit mycket svår att få tillgång till, berättar Michael Westerlund.

Avhandlingens titel: Självmord och Internet: Kommunikation om ett livsfarligt ämne

Kontaktinformation
Ytterligare information
Michael Westerlund, Institutionen för journalistik medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet, tfn 08-16 4782, 070-789 00 58, e-post westerlund@jmk.su.se

Porträttbild kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=79630

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera