”Vi” mot ”dem” i litteraturen och arbetslivet

Forskaren Agneta Moulettes följer hela processen hur begreppet ”nationell kultur” skapas, hur det sprids och sedan används bland människor i arbetslivet.

Hofstedes kulturmodell är en av de modeller som blivit så pass etablerad att den numera tas för sanning. Faktum är dock att modellen, förutom att den baseras på en attitydundersökning av vita, medelålders män i ett enda internationellt företag, där samtliga arbetade som marknadsförings- eller säljchefer, också har sina rötter i kolonialismen.

– Hofstede konstruerar sin modell utifrån eurocentrisk ideologi, som bygger på den forskning som finns i väst och som utgår från att människor i väst är moderna och civiliserade medan resten av världen är ociviliserad och bakåtsträvande, säger Agneta Moulettes.

En dimension i modellen handlar om femininitet kontra maskulinitet. Bland annat används konsumentundersökningar där försäljning av kaffefilter används som ett mått på feministiska kulturer medan bilmärken och bilars prestanda används som ett mått på maskulina kulturer.

Författare av affärslitteratur tar modellerna för sanningar och återskapar bilden av ett kulturellt överlägset Väst (vi som är rationella, effektiva, moderna, framåtsträvande) och ett underlägset Icke-väst (de som är emotionella, vidskepliga, traditionsbundna och religiösa).

– Det står i böckerna att ”det här är stereotyper, men…”. Förenklingar, som dessutom upprepas, är ju det man tar fasta på för det är dem man kommer ihåg. Studenterna som läser alla de här böckerna tar till slut stereotyperna som någon slags sanning. Sedan reser de ut i världen och tror att det ska vara på ett visst sätt. Men vi har inte alla vissa värderingar och beter oss inte på ett visst sätt bara för att vi är svenska. Vi har alla olika erfarenheter med oss.

De anställda i två internationella organisationer pratar dock litteraturens språk, enligt intervjuer som Agneta Moulettes gjort. De anställda framställer sig själva som lyhörda och anpassningsbara till andra kulturer, men lever inte upp till det i realiteten. Personerna antar att ju längre bort ett land ligger, desto svårare är det att anpassa sig till kulturen där. Har man liten erfarenhet av ett land litar man på hörsägen.

– Och den nationella kulturen blir lätt syndabock.  När det uppstår problem i mötet med människor från andra länder så skyller man på nationella kulturskillnader, istället för att ta fasta på att vi alla är olika som individer.

Avhandlingen heter “The discursive construction, reproduction and continuance of national cultures. A critical study of the cross-cultural management discourse” och disputationen ägde rum den 20 oktober vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Agneta Moulettes har prisbelönts av det brittiska förlaget Emerald.

Läs mer: http://www.ehl.lu.se/omehl/aktuellt/nyheter?item=196

Kontaktinformation
Kontakta Agneta Moulettes på 046-516 23.eller agenta.moulettes@fek.lu.se