Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 maj 2009

Svårare att upptäcka demens tidigt

Om mormor är glömsk, betyder det att hon kommer att bli dement? Minnesstörningar är numera ett av få symtom som kan visa vilka 70-åringar som riskerar att utveckla demens. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Flera av de tester som tidigare kunde användas för att avgöra vilka äldre som riskerar att utveckla demens verkar inte längre fungera. Avhandlingen visar att bara minnesstörningar numera kan ge en indikation om vilka som är i riskzonen, dock inte hos de allra äldsta.

I studien jämfördes demensfria 70-åringar undersökta i början av 1970-talet med 70-åringar som undersöktes i början av 2000-talet. Resultaten visar att 70-åringar som undersöktes år 2000 var betydligt bättre på psykologiska tester än 70-åringar undersökta 30 år tidigare. Detta verkar vara avgörande för att inte längre kunna förutspå demensutveckling.

– I början av 70-talet kunde flera olika tester förutspå demensutveckling, men nu verkar bara den psykiatriska utvärderingen av minnet fungera. Det var dessutom svårare att förutspå demens ju högre utbildning man hade, säger läkaren Simona Sacuiu som skrivit avhandlingen.

Vid uppföljningen av 70-åringarna fem år senare hade fem procent av dem utvecklat demens. De 70-åringar som hade minnesstörningar hade en ökad risk att få demens, men inte alla som hade dåligt minne utvecklade demens. Sambandet mellan glömska och framtida demens är alltså mer komplicerat än många tror. Glömska bland äldre kan vara ett tidigt tecken, men det måste inte vara det.

– För att effektivt kunna upptäcka demens tidigt behöver vi bra verktyg där olika tester ingår, men de testerna måste hela tiden anpassas eftersom äldre idag presterar mycket bättre i standardiserade psykologtester än tidigare födda generationer, säger Simona Sacuiu.

Undersökningar av en grupp demensfria 85-åringar visar också att sambandet mellan glömska och demens inte var lika tydligt i denna åldersgrupp. Bland annat utvärderades 85-åringarnas förmåga att hitta ord, att kopiera en geometrisk figur och att fatta snabba beslut genom en psykiatrisk undersökning. Över 300 demensfria 85-åringar ingick i studien, efter tre år hade 17 procent av dem fått demens.

– För 85-åringarna går det inte att säga att bara dåligt minne är ett tecken på annalkande demens, eftersom det behövdes ytterligare symtom utöver försämrat minne, som svårigheter att hitta ord eller rita en geometrisk figur, för att deras risk att få demens skulle öka, säger Simona Sacuiu.

FAKTA H70-studien
H70 är en förkortning för Hälsa 70 och är en unik befolkningsstudie vid Sahlgrenska Akademin. Studien startade med en undersökning av 70-åringar 1971. Dessa följdes sedan upp regelbundet under 30 år. År 2000 startade en ny H70 studie. Deltagarna i den följs upp igen vid 79 års ålder under 2009. Totalt ingår data om mer än 2000 äldre göteborgare i studien. Deltagarna har undersökts både kroppsligt och mentalt och gjort det möjligt för flera forskargrupper att beskriva olika trender av fysisk och mental hälsa i den åldrande befolkningen.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avdelningen för neuropsykiatrisk epidemiologi
Avhandlingens titel: Prodromal Cognitive Signs of Dementia

Avhandlingen försvaras fredagen den 15 maj, klockan 13.00, aulan V-huset Psykiatri, SU/Mölndal.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Simona Sacuiu, leg läkare, telefon 031-343 86 76, 073-435 20 12

Handledare:
Professor Ingmar Skoog, telefon 031-343 86 40
Docent Deborah Gustafson, telefon 031-343 86 46

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera