Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 juni 2006

Sämre demensvård om personalen känner sig ensam

Vården på kommunala gruppboenden för dementa riskerar att förvärra patienternas tillstånd av förvirring. Nedskärningar och en känsla av ensamhet hos personalen skapar en korrigerande attityd snarare än en omhändertagande. Det framgår av en ny doktorsavhandling som läggs fram vid Karolinska Institutet.

– Resultaten av mina studier visar att vårdare i de kommunala gruppboendena känner sig utsatta och otillräckliga i arbetet. Det enda stöd de tycker sig få kommer från arbetskamraterna, säger Lisbeth Kristiansen, verksam som forskare vid Karolinska Institutet och Mittuniversitet i Sundsvall.

Hennes avhandling visar att många vårdare upplever att beslutsfattare på kommunnivå saknar tillräcklig kunskap både vad gäller klienter och personal. Brist på stöd uppifrån ger en känsla av ensamhet hos den enskilde vårdaren. Något som i sin tur kan ha en koppling till att klienterna på gruppboenden ofta är fysiskt ensamma en stor del av dagen, konstaterar Lisbeth Kristiansen.

– 1990-talets omfattande ekonomiska nedskärningar i samhället kan ha lett till viss utbrändhet hos vårdarna. Resultaten pekar också på att man som klient riskerar att bli bemött på ett mer korrigerande sätt av vårdarna snarare än att bli bekräftad som person. Det skadar eftersom det snarare ökar än minskar graden av förvirring, säger hon.

Lisbeth Kristiansen fann även att vårdarna på de kommunala gruppboendena i stor utsträckning själva fick pröva sig fram i yrkesrollen. Vårdarna upplevde ett otydligt ledarskap samt att organisationen i hög grad var ekonomiskt styrd. Samtidigt uttryckte många vårdare en vilja av att göra sitt bästa för klienten.

– För att kunna åstadkomma en hållbar och långsiktig förbättring för de målgrupper som avses när vårdreformer beslutas måste noggranna analyser och konsekvensbeskrivningar göras för alla nivåer så att man inte tappar bort den egentliga målsättningen. Vi måste också få mer kunskap om vad klienterna själva anser, säger Lisbeth Kristiansen.

Avhandling: “Features of Swedish municipal elderly and psychiatric group dwelling care after the 1990s health care reformations”.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Lisbeth Kristiansen, Institution för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet samt Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Tfn 060-14 85 39, 0733-692942. E-post: lisbeth.kristiansen@miun.se

Lars Aronsson, forskningsinformatör Mittuniversitetet.
Tfn: 063-16 53 36, 070-5165336. E-post: lars.aronsson@miun.se

Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet.
Tfn: 08-524 838 95, 070-2243895. E-post: katarina.sternudd@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera