Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

17 maj 2006

Lägre halt av testosteron hos fiskar i Molnbyggen

Det går inte att garantera att olika farliga ämnen från soptippar inte läcker ut och skadar miljön. I sjön Molnbyggen i Dalarna har lägre halter av testosteron uppmätts hos abborrar. I en avhandling vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet, har Maria Linderoth studerat hur fiskarna påverkas.

Även om deponeringen av avfall stadigt minskar i Sverige så finns fortfarande hundratals aktiva och flera tusentals nedlagda soptippar runt om i landet. Vatten som rinner igenom dessa tippar lakar ur ämnen i soporna. Detta lakvatten kan bland annat innehålla organiska molekyler med förmåga att anrikas i näringskedjan.

– Eftersom soptipparna har varit slutstationen för i stort sett alla typer av produkter som används i samhället kan lakvattnet i vissa fall innehålla giftiga ämnen. Det är därför viktigt att lakvattnet tas om hand ordentligt och inte läcker ut orenat i våra vattendrag. Men det är svårt eftersom vi i många fall inte har tillräcklig kunskap om kemikaliers toxiska effekter på lång sikt, säger Maria Linderoth.

Maria Linderoth har tillsammans med sina kollegor undersökt orsaken till de skador man sett på abborrarna i sjön Molnbyggen i Dalarna. Lakvatten från en närbelägen soptipp läckte tidigare ut och nådde förmodligen sjön via bäckarna i området. I flera års tid har enbart var fjärde abborrhona i sjön varit könsmogen, övriga har haft förminskade romsäckar och sårskador på kroppen. Eftersom det rör sig om en soptipp och lakvattnet kan förväntas innehålla mängder av olika ämnen är det inte helt lätt att fastställa vilket eller vilka ämnen som orsakat detta.

– Dessutom har vi i många fall inte fungerande metoder för att analysera dessa kemikalier, säger Maria Linderoth.

Tillsammans med sina kollegor har Maria Linderoth därför valt att studera de biokemiska förändringarna i de påverkade fiskarna. Målet har varit att ta fram ett redskap som kan identifiera den ansvariga faktorn. Förhoppningen är att de biokemiska förändringarna ska fungera som ett avtryck av det okända ämnet eller ämnena. Man skulle då kunna se om lakvatten eller ett sediment som man tror innehåller faktorn ger upphov till samma avtryck i ett laboratorieförsök. Detta kan sedan upprepas i flera steg där man tittar på vilket avtryck olika ämnesgrupper ger; till exempel kan man titta enbart på väldigt fettlösliga ämnen. På så sätt kan hela ämnesgrupper sorteras bort och den kemiska analysen blir lättare.

Så här långt har man kunnat se att halten av testosteron är lägre i påverkade fiskar och att det kan vara en följd av en störd produktion av detta hormon. Forskarna har också i laboratorieförsök kunnat se att sediment från Molnbyggen minskar innehållet av könshormoner hos fiskar.

Problematiken verkar inte heller vara unik för fiskarna i Molnbyggen. Även i en annan lakvattenskontaminerad sjö (Nedre Vättern i Skinnskatteberg) har forskarna funnit abborrhonor med liknande skador.

Avhandlingens titel: Biochemical characterisation of landfill leachate toxicity in fish

Kontaktinformation
Mer information:
Maria Linderoth, Enheten för miljötoxikologi och miljökemi (itmx), tfn 08-674 77 20, mobil 073/649 68 06, , e-post maria.linderoth@itm.su.se
Maria Erlandsson, pressekretare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera