Kosten kan ge upphov till inflammatorisk tarmsjukdom

Ungefär en procent av svenskarna lider av inflammatoriska tarmsjukdomar, som ulcerös kolit och Crohn’s sjukdom. Vanligtvis debuterar sjukdomen när patienten är mellan 15 och 30 år, varefter patienten har livslånga besvär med magen och tarmarna. Trots att inflammatoriska tarmsjukdomar är så vanliga känner forskarna inte med säkerhet till de bakomliggande orsakerna. Flera faktorer som miljö, matvanor och genetiska anlag tros ligga bakom. Forskning tyder också på att sjukdomen kan orsakas av ett felande immunförsvar.

Fil mag Malin Bjursten vid Sahlgrenska akademin har i sitt avhandlingsarbete intresserat sig för vad det är som gör att sjukdomen uppstår. I hennes studier av möss med inflammatorisk tarmsjukdom visade det sig att immunförsvarets T-celler var viktiga för sjukdomsuppkomsten. T-celler är en typ av vita blodkroppar som är mycket viktiga för människans immunförsvar. Cellerna utvecklas i thymus, som är en körtel som hos människor sitter bakom bröstbenet.

Avhandlingens resultat visar att redan när T-cellerna utvecklas i thymus sker vissa förändringar som troligen påverkar de T-celler som finns i blodet på ett sådant sätt att de initierar inflammation i tarmen. Resultaten kom fram då T-celler från möss med inflammatorisk tarmsjukdom gavs till friska möss som då utvecklade sjukdomen. T-celler från möss med inflammatorisk tarmsjukdom är programmerade att producera så kallade inflammatoriska mediatorer, det vill säga molekyler från T-cellerna som förstärker och upprätthåller inflammationen i tarmen. Exempel på inflammatoriska mediatorer är cytokinen IFN-γ. Dessutom kan T-cellerna påverka andra celler som styr immunförsvaret att producera inflammatoriska mediatorer som IL-1β och TNF vilket gör att inflammationen blir än starkare.

Normalt aktiveras inte kroppens immunförsvar av födoämnen i tarmen, men trots det reagerar T-cellerna med kraftigt förhöjda nivåer av den inflammatoriska mediatorn cytokinen IFN-γ redan innan mössen utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom.

– Det tyder på att vår mat kan ha stor betydelse vid initiering av inflammatorisk tarmsjukdom då kroppens egna immunförsvar reagerar mot vanliga födoämnen på ett liknande sätt som vid till exempel en bakterieinfektion, säger Malin Bjursten.

En av de nyare behandlingsmetoderna vid inflammatorisk tarmsjukdom är att använda antikroppar som bland annat förhindrar T-cellerna att ta sig till tarmslemhinnan. Malin Bjurstens avhandling visar dock att metoden kan vara olämplig vid långtidsbehandling eftersom inflammationen i tarmen förvärrades hos möss med inflammatorisk tarmsjukdom.

­- Det beror främst på okontrollerad celldelning av de T-celler som redan fanns i tarmslemhinnan vid behandlingens start. Det visar på att det finns stora risker i och med antikroppsbehandlingar riktade mot bland annat rekryteringen av T-celler till tarmslemhinnan, säger Malin Bjursten.

­­Hon säger vidare att ökad kunskap om T-cellernas utveckling samt deras samspel med andra immunceller är av stor betydelse för att kunna förbättra de kliniska behandlingsmetoderna vid inflammatoriska tarmsjukdomar.

Avhandlingen skriven av:

Fil mag Malin Bjursten, telefon: 031-342 48 21, mobiltelefon: 0702-86 60 65, e-post: malin.bjursten@microbio.gu.se

Handledare:

Docent Elisabeth Hultgren Hörnquist, telefon: 031-342 40 08, e-post: elisabeth.hornquist@microbio.gu.se

Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk immunologi

Avhandlingens titel: T cell Ontogeny and Effector Functions in Gαi2-deficient colitis

Avhandlingen försvaras torsdagen den 28 april, klockan 9.00, föreläsningssalen vån. 3, Medicinaregatan 10A, Göteborg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin

informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin

telefon: 031-773 38 69

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se