Tema

Samiska språken hotade

Århundraden av svensk assimilering har gjort att samtliga samiska språk numera klassas som hotade och många samer har aldrig eller endast bristfälligt fått lära sig sitt modersmål. Nu pågår diverse språkprojekt för att ta tillbaka samiskan och öka språkets status, men frågan är om det är för sent?

Samiska har talats i Skandinavien i tusentals år och i dag uppskattas drygt 23 000 samer behärska någon av de olika språkvarieteterna. Antalet talare hade troligtvis varit många fler om det inte hade varit för den omfattande försvenskningen av de så kallade lappmarkerna under 1800- och 1900-talet som bland annat innebar att all undervisning skedde på svenska.

– Anledningen till att ett folk byter språk beror nästan alltid på att de tror att det gynnar deras materiella status. Talade man samiska fick man inga jobb så folk var tvungna att byta. Vill man ta kål på ett språk är det bästa sättet inte att förbjuda det utan att ge signalen att ditt språk ger inga pengar, ”varsågod och prata samiska, men tro inte att du får ett jobb om du gör det”, säger Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet och fortsätter:

I dag är alla samiska språkvarieteter hotade, vissa till och med på gränsen till utdöda.

Samiskan ligger illa till
Enligt Mikael Parkvall är utsikten för de samiska språken allt annat än god. Så fort ett språk börja tappa talare är det i princip för sent, menar han. Detta trots att Sametinget i sin senaste lägesrapport om de samiska språken gav en bild av en aningen ljusare framtid.

– Jag blir skeptisk när jag läser sådana saker. Varje gång ett språk är hotat så kommer solskenshistorierna, men rotar man lite mer så visar det sig att det gäller fyra ungdomar som kan räkna till tre på det gamla språket och det tycker jag inte riktigt räknas. Har det börjat att gå åt helvete för ett språk så är det kört. Det finns extremt få fall där utvecklingen har vänt och hittills så har jag inte trott att det gäller för samiskan.

Enligt Mikael Parkvall finns det bara ett sätt att rädda ett språk och det är att erbjuda utbildningar i det.

– Eftersom vårt samhälle premierar kunskap gäller det att vara högutbildad om man ska ta sig fram. Men eftersom det inte finns något samiskspråkigt universitet går det inte att få en hel utbildning på samiska, vilket är ett ganska kraftigt incitament på att ens språk värderas som skit. I de bästa av världar skulle det finnas ett universitet för varje samiskt språk, men det är inte görbart med tanke på att flera av språken har mindre än 500 talare totalt.

Stort fokus på skolan
Men inte alla är lika pessimistiska som Mikael Parkvall. Sedan 2010 gäller en ny lag om nationella minoriteter som innebär att den som tillhör en minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt språk. I samband med detta etablerades Samiskt Språkcentrum i Östersund och Tärnaby som har som uppdrag att aktivt främja de samiska språken.

Som ett led i revitaliseringsprocessen fick alla förskolor i de samiska förvaltningsområdena år 2011/2012 pedagogiska boxar med sagor, spel och sånger på nord-, lule- och sydsamiska samt på svenska. Syftet med lådorna, som kallas Jågloe (rackarunge på sydsamiska), var att inspirera pedagoger att arbeta aktivt med samiska i förskolan.

En annan barnorienterad satsning var lanseringen av appen Sápmi Knacka på!, en samisk version av den svenska appen Knacka på!, år 2015. Appen finns sedan tidigare översatt till 15 språk och är baserad på den populära barnboken Knacka på! av Anna-Clara Tidholm.

Östsamiska, centralsamiska och sydsamiska
616px-LocationSapmiSamiskan är uppdelad i tre huvudsakliga språk. Inom dessa finns ett flertal dialekter eller varieteter. Till östsamiskan hör enaresamiska som talas kring Enare träsk i Finland och skoltsamiskan i Finland och Ryssland. Kildinsamiska, akkalasamiska och tersamiska talas på Kolahalvön.

Centralsamiska kan delas in i ett nordsamiskt och ett lulesamiskt område.Till nordsamiska räknar man sjösamiska, som talas i kustområdet i Norge, finnmarkssamiska, som talas i Finnmarken i Norge samt tornesamiska som talas norr om Jiellevárri/Gällivare och angränsande områden i Finland och Norge. Övriga centralsamiska språk är lulesamiska, som talas i Jåhkåmåhkke/Jokkmokk i Sverige och Divtasvuodna/Tysfjord i Norge samt arjeplogssamiska som talas i arjeplogsområdet.

Till de sydsamiska språken hör umesamiska, som talas i Västerbotten, och den egentliga sydsamiskan som talas i södra Västerbotten och Jämtland.

Källa: Nordens språk med rötter och fötter

I dag erbjuder flera kommuner dessutom samisk integrering i grundskolan, vilket innebär att eleverna följer grundskolans läroplan, men vissa ämnen såsom språkval, slöjd och samhällorienterade ämnen har samisk inriktning. Målet är att eleverna ska uppmuntras att förstärka sin samiska identitet.

– Minoritetsreformen har bland annat gjort att det har blivit mer accepterat att synliggöra sitt ursprung. Många föräldrar vill i dag ge det samiska språket som en gåva till sina barn, även om de själva inte kan språket, säger Ingegerd Vannar, språkkonsulent på Samiskt språkcentrum.

Samiskan på sociala medier
Marit Kuhmunen Blom, projektledare vid Samiskt Språkcentrum, är även hon väl medveten om utmaningarna vad gäller de samiska språken. För att dra sitt strå till stacken samlade hon ihop 19 språkambassadörer som fick i uppgift att synliggöra samiskan i sociala medier.

– Deras uppgift är att peppa andra ungdomar att skriva på samiska. Vi har även Facebook- och Instagramkonton, ett för varje språkvarietet, som heter ”prata samiska med mig” så att samiskan ska höras och synas. Ambassadörerna har även åkt runt i svenska Sápmi och arrangerat aktiviteter där man normalt sett skulle prata svenska. Till exempel så anordnades en klätterkväll med en instruktör som pratade samiska, säger Marit Kuhmunen Blom.

Idén till projektet, som går under namnet Sámás, kommer ursprungligen från Norge där en liknande kampanj pågick under två år med ett lyckat resultat.

– Jag tror att det beror mycket på ambassadörernas stora samiska kontaktnät. Det här är ungdomar som redan innan var aktiva i det samiska samhället och de har varit väldigt duktiga på att prata om kampanjen. Sen är det väldigt populärt att kunna samiska just nu.

Sámás tog slut den sista januari och det är ännu oklart om det blir någon fortsättning på projektet. Kanske följer man i Norges fotspår som med projektet ”prata samiska med barnet” har flyttat fokus från ungdomar till föräldrar.

Test: Izabella Rosengren för Forskning.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Samiska språken hotade

 lästid ~ 5 min