En av de rosenfinkshannar från södra Gotland som utrustades med en ljuslogg och som sedan återfanns ett år senare. Foto: Thord Fransson, Naturhistoriska riksmuseet
Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Rosenfinkarna spenderar rekordkort häckningstid i Sverige och försvinner sedan österut. Vart de tar vägen har hittills varit okänt. Men nu har forskare kunnat följa dem med hjälp av ljusloggar, som avslöjar ett överraskande flyttningsmönster.

– Delar av flyttningen görs i mycket hög hastighet. De ”sprintar” genom Europa och tillryggalägger 20 mil om dagen, på våren till och med 30 mil per dag. Men sedan fortsätter de inte direkt till vinterkvarteren, utan stannar på vägen, mycket längre än de skulle behöva för att bara lägga upp nytt flygbränsle, säger Thord Fransson, som forskar i fågelflyttning vid Naturhistoriska riksmuseet.

Flyger över öknar och berg

Studien, som gjorts i samarbete med forskare vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet och en ringmärkare, publiceras i senaste numret av Journal of Ornithology och visar att de svenska rosenfinkarna tar sig ända till Indien.

Höstflyttningen sker längre norrut än vårflyttningen, förmodligen för att undvika delar av Centralasiens öknar, när de är som torrast. Men fåglarna gör upp till månadslånga uppehåll vid Himalayas utlöpare, förmodligen för att utnyttja någon lokal födokälla.

Väl framme i vinterkvarteren fortsätter de att röra på sig.

– Det här är långt från den klassiska bilden vi har av flyttfåglar; att de häckar här och sedan flyttar närmsta vägen till en specifik övervintringsplats. Det är intressant med den utdragna flytten, med den stora kontrasten mellan snabb och långsam flytt, att de har olika rutter höst och vår och rörligheten under vintersäsongen, säger Thord Fransson.

Ljuset visar vart fåglarna tar vägen

Rosenfinken, vars revirsång av fågelskådare skämtsamt brukar uttydas som ”Pleased to meet you”, är en sent invandrad art, som bara funnits i Sverige sedan 1950-talet. Den är en av mycket få svenska fågelarter som flyttar österut.

Forskarna kunde följa flyttningen med så kallade ljusloggar, som de fäster på fågelns rygg. Loggen består av en ljussensor, ett mikrochip och två batterier och väger bara 0,8 gram. Genom att den mäter och lagrar ljusintensiteten över tid, kan forskarna räkna ut var fågeln befunnit sig.

– Nu har vi fått en vägvisning och en tidtabell. I nästa steg skulle det vara spännande att ta reda på vad som får rosenfinkarna att stanna så länge på vissa platser, säger Thord Fransson.

Referens:
Stach et al: “Migration routes and timing in a bird wintering in South Asia, the Common Rosefinch Carpodacus erythrinus”, Journal of Ornithology, 2016. DOI: 10.1007/s10336-016-1329-3

Fakta om rosenfinken finns i Naturforskaren.

För ytterligare information kontakta:
Thord Fransson
Forskare vid enheten för miljöforskning och -övervakning
Telefon: 08 5195 4204
Mobil: 0709 16 25 47
E-post: thord.fransson@nrm.se

Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4247
Mobil: 0708 68 53 94
E-post: michaela.lundell@nrm.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera