Tema

Lika hög mödradödlighet med fler förlossningar inom vården

Indien lanserade 2005 ett program med kontantbidrag till blivande mammor för att uppmuntra dem att föda inom vården istället för hemma. Ambitionen var att minska mödra- och neonataldödligheten. Resultatet blev en ökad andel barnafödslar inom vården – men ingen noterbar minskning av mödradödligheten. Det visar forskning från Umeå universitet.

I sin avhandling har doktoranden Bharat Randive vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin kartlagt hur det så kallade Janani Suraksha Yojana (JSY)-programmet framgångsrikt ökat andelen födslar inom vården. Men eftersom programmet implementerades i bristfälliga hälsovårdssystem så var det mindre effektivt när det gäller målsättningen att reducera antalet dödsfall.

– Kontantbidragen är i sig själva otillräckliga för att förbättra hälsoutfall, säger Bharat Randive.

Obstetrisk akutvård saknas
– Programmen kan effektivisera användningen av vårdresurser men kommer inte lyckas reducera mödra- och neonataldödligheten utan att också fokusera på att minska socioekonomiska ojämlikheter kring tillgång till vård och på att förbättra vårdkvalitén. Obstetrisk akutvård, vilket är nödvändig för att rädda liv på gravida och nyfödda, är ofta obefintlig vid offentliga sjukhus i Indiens fattiga delstater. Dessa områden är globala hotspots för undvikbara mödradödsfall.

Bharat Randive har undersökt hälsodata från nio indiska delstater med mindre utvecklad vård och jämfört vårdtillgång och hälsoutfall i både rika och fattiga områden. I delstaterna hade de fattiga områdena 135 fler mödradödsfall per 100 000 födslar medan minskningen av antalet dödsfall var fyra gånger långsammare än i de rika områdena.

Bristfälliga remisser
Då alla förlossningssjukhus i JSY-programmet inte är utrustade för att erbjuda avancerad vård är remisser för obstetrisk akutvård en framgångsfaktor eftersom det förväntas rädda liv på gravida och nyfödda. Men studien visar att remisserna ofta håller låg kvalité och var förknippade med högre risk för negativa händelser vid födseln.

Till och med när gravida skickades vidare på remiss inom tidsmålet på två timmar fanns ett stort antal dödsfall. Vid implementeringen av JSY-programmen kom kritik från högt uppsatta beslutsfattare samt från representanter för civilsamhället. Kritikerna ifrågasatte lämpligheten med ett kontantbidrag och remisser och betonade istället hur robusta vårdsystem och kvalitativa vårdtjänster är avgörande för att programmet framgångsrikt ska kunna minska dödligheten.

Bharat Randive bor i Pune, India. Förutom sina doktorandstudier så har Bharat arbetat som Senior Programme Associate för MATIND-projektet vid R.D. Gardi Medical College i Madhya i delstaten Pradesh.

Avhandling
Study of conditional cash transfer programme Janani Suraksha Yojana for promotion of institutional births: Studies from selected provinces of India

Om disputationen 
Fredagen den 15 januari kommer Bharat Randive, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, att försvara sin avhandling med titeln: En studie av ett program (Janani Suraksha Yojana) som med hjälp av kontantbidrag till mammor försöker uppmuntra till förlossning på sjukhus (Engelsk titel: Study of conditional cash transfer programme Janani Suraksha Yojana for promotion of institutional births: Studies from selected provinces of India). Opponent: Kyllike Christensson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för reproduktiv hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudhandledare: Lars Lindholm.

Disputationen äger rum kl 9:00 i Rum 135, Allmänmedicin, Norrlands universitetssjukhus

För mer information kontakta:
Bharat Randive, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
E-post: bharatsarika2005@gmail.com

Läs också

Lika hög mödradödlighet med fler förlossningar inom vården

 lästid ~ 2 min