Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Betyg" i kronologisk ordning.
Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en avhandling.
Attraktiva kvinnor tycks ha en fördel vid studier på universitet, men då gäller det att vara på plats. Vid distansundervisning påverkas resultaten negativt.
Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning.
– Det finns tydliga risker med systemet, säger forskaren Karin Edmark.
I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.
Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.
Att lärare utvecklar sin förmåga att göra bedömningar, till exempel genom diskussioner med varandra, skulle kunna ge mer rättvisa betyg för eleverna. Det visar forskning om elevers kompetens i tyska.
Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg.
Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Det visar forskning från Uppsala universitet.
Att flytta undervisningen online och minska den fysiska kontakten påverkade inte studenternas betyg visar en studie från Handelshögskolan.
Både högpresterande elever i engelsktalande skolor och nyanlända elever bedöms och betygsätts på orättvisa grunder. Det visar en omfattande studie av lärares syn på hur de gör när de bedömer sina elever.
Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.
Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.
Efter att samtliga salstentor anonymiserades på Stockholms universitet 2009, fick personer med utländskklingande namn något sämre betyg än tidigare. Det skulle kunna tolkas som att denna grupp blev positivt diskriminerad innan anonymiseringsreformen. Men denna trend syntes även en period före reformen, vilket tyder på att något annat än själva anonymiseringsreformen kan ligga bakom.
Skolbarn med återkommande smärtproblem går ut grundskolan med lägre betyg och sämre självkänsla än andra barn. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Elever med funktionsnedsättning deltar oftast i idrottsundervisning utan särskilt stöd. Därför är det viktigt att de fysiska aktiviteter skolan erbjuder håller hög kvalitet, menar Karin Bertills som undersökt hur olika undervisningssätt påverkar elever i behov av särskilt stöd.
Elever som strävar efter höga betyg baserat på riktlinjer och instruktioner i grundskolan, möts av utmaningar i gymnasieskolans miljö där kunskapsfördjupning och reflekterande färdigheter premieras.
Kvinnor har högre avgångsbetyg medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny IFAU-rapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen.
Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.
Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.
Eleverna tycker att betygssystemet i Idrott och Hälsa, IH, är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med av samtliga ämnen och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.
