Betyg i årskurs 4 – men varför då?

Betyg i årskurs fyra har funnits som försöksverksamhet sedan 2017. Som ett resultat av *januariöverenskommelsen permanentas nu försöket. Från och med i höst kan rektor själv bestämma om skolan ska ge betyg i fjärde klass eller inte.

Får betyg tioåringarna att prestera bättre?

Avsikten från politikernas sida är att betyg ska sporra elever att prestera bättre. Men i forskningen finns inga belägg för att det blir resultatet.

– I våra studier kan vi inte se att betyg i årskurs fyra gör att elever lär sig mer eller blir mer motiverade framgent i skolan, säger Håkan Löfgren, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Han har tillsammans med sin forskargrupp, för Skolverkets räkning, utvärderat försöken med tidigare betyg. Han menar att betyg i fjärde klass snarare kan påverka elever negativt.

– Mycket forskning visar att duktiga elever klarar sig lika bra i skolor som har tidiga betyg, som i skolor där man inte har det. Forskning visar också att betyg inte är bra för elever som har svårare i skolan. De hamnar i en situation där de får bekräftat att de inte lyckas, som inte gynnar deras vilja att lära sig mer.

De flesta tioåringar har svårt att förstå vad betyg är bra för, visar forskning. Bild: Jorge Dominguez, Unsplash

Möjligt införa betyg i årskurs fyra – men varför?

Överhuvudtaget tycker han att det är svårt att se vilken funktion betyg i fjärde klass fyller.

– Lärarna behöver inte betyg som indikation på vad eleverna kan. Där är tydligt i vår studie att lärarna vet vilka elever som behöver riktade åtgärder. Det har man kartlagt redan i förskolan och i lågstadiet.

Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har genom åren har följt betygen och utvecklingen i skolan i flera studier. Hon säger att i teorin kan betyg motivera vissa barn att anstränga sig mer men samtidigt är det svårt för tioåringar att förstå vad betyg är.

Svårt motivera en tioåring med betyg

– Centralt, och det gäller de flesta barn, är att det är svårt för dem att veta hur de ska göra för att förbättra sina skolresultat. Så att tala om för dem att om du anstränger dig kan du få ett bra betyg och tro att det ska fungera som en morot är högst osäkert.

Håkan Löfgren har intervjuat lärare och elever* om hur det är att ge och att få betyg. Reaktionerna hos eleverna var väldigt starka, säger han och jämför att ge betyg i fyran med att ställa in en fyrverkerilåda i klassrummet och sedan tutta på.

– Eleverna är fulla av känslor. De är pirriga och glada, några tycker det är spännande, några gråter och knölar ihop betygen och slänger bort dem, medan andra inte bryr sig utan tycker det är lugnt. Den spännvidden innebär att man faktiskt inte kan veta vilka reaktioner betygen utlöser.

Duktiga elever klarar sig lika bra i skolor som har tidiga betyg, som i skolor där man inte har det. Det visar flera olika studier.

Svenskt betygssystem kan hämma lusten att lära

Både Håkan Löfgren och Anna Sjögren säger att reformen är ett vågspel. Framförallt för att det finns väldigt lite forskning som kan säga något om följderna. Dessutom har typen av betygssystem också betydelse för hur eleverna påverkas, påpekar Anna Sjögren och säger att det svenska betygssystemet är utformat på ett sätt som riskerar att hämma tioåringarnas lust att lära

– Betygsskalan har en bristande kompensatoriskhet i och med att alla kriterier måste klaras för att få ett högre betyg. En enskild svaghet får därför starkt genomslag och drar ner hela betyget. Ett litet barn som har ett stort intresse i en riktning men inte hänger med i ett annat avseende, har svårt att höja sitt betyg. Det tror jag att inte är en bra erfarenhet för tioåringar, barn behöver se kopplingen mellan ansträngning och resultat.

Bedömning stjäl tid från undervisningen

Anna Sjögren är också orolig för att ett stort fokus på bedömning riskerar att ta tid från undervisningen. I stället för att träna och öva behöver lärarna lägga tid på att förklara hur de sätter betyg och på att testa eleverna.

Att betygen ger upphov till mer dokumentation och att lärares arbete blir mer styrt, har också Håkan Löfgren sett i intervjuerna med lärare. Dessutom måste de lägga mycket tid på att försäkra eleverna att betygen de får nu inte avgör deras framtid. Vissa föräldrar kräver också ingående förklaringar till sitt barns betyg.

Det är inte många skolor som har nappat på möjligheten att ge betyg läsåret 2022, bara 25 av Sveriges 4 600 grundskolor. Men trots det svaga intresset befarar Håkan Löfgren att frågan om att ge betyg eller inte, kan bidra till att skolsegregationen ökar. Det finns en del amerikanska studier som pekar på att utvecklingen kan gå i den riktningen, säger han.

– Med tiden är det mycket möjligt att det blir fler och fler skolor som väljer att ge betyg. Särskilt om det finns ett intresse hos föräldrarna.

Föräldrar för betyg har ofta ambitiösa barn

Håkan Löfgren är orolig för att det ska uppstå vissa skolor som genom att införa betyg i årskurs fyra attraherar elever som kan få höga betyg. Han kallar det ”en slags elitsatsande skolor”. Resultatet blir då att skolsegregationen förvärras.

Bara två av skolorna som kommer att införa betyg i fjärde klass är kommunala. Resten är fristående skolor. Det är ingen slump, menar Håkan Löfgren.

– Föräldrar som vill att deras barn ska få betyg har ofta ambitiösa barn. För skolorna är det lönsamt att attrahera de eleverna, de är enklare att undervisa och det blir billigare.

IFAU var remissinstans till reformen om betyg från årskurs. I sitt svar skriver forskarna att det är önskvärt att försöksverksamheten utvärderas innan förslaget implementeras. Bland annat skulle man kunna undersöka om betyg särskilt missgynnar svaga elevgrupper. Om en sådan analys skulle tyda på stora negativa effekter ställer sig IFAU tveksam till reformen.

Lärare får avsätta mycket tid på att förklara för tioåringar att betyget inte är avgörande för deras framtid. Det berättar lärare som varit med och prövat betygssättning i årskurs fyra.

Ingen vet hur betygen påverkade skolresultatet

– För det första är det oansvarigt att genomföra experiment som inte leder till ny kunskap. Det finns alltid en risk att det har negativa konsekvenser. Uppsidan av försöket med betyg i årskurs fyra är att man faktiskt kan lära sig något som kan gynna framtida beslut. Det gör man inte i det här fallet.
– Hanteringen av den här frågan är så bristfällig att försöket sannolikt inte skulle ha klarat en etisk prövning, säger Anna Sjögren.

Studien som Håkan Löfgren har gjort ger viktiga insikter men skulle behöva kompletteras med en utvärdering av hur elevernas lärande och skolresultat påverkats, menar hon.

– Det minsta man borde ha gjort är att jämföra resultaten i årskurs 6 på nationella prov för elever som fått respektive inte fått betyg i åk 4 på skolorna som valt att ge betyg, med resultaten för elever på skolor som inte deltog i försöket.

Följderna av att inför betyg i årskurs fyra

Det finns många skäl till oro, anser hon och pekar på att betygen både kan skada vissa barn och försämra undervisningen.

– Vi vet ju inte följderna för eleverna. Skolan ska bedrivas på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Här genomför vi något som inte vilar på vetenskaplig grund och där det finns risk för negativa effekter, trots att vi skulle kunna ha bra evidens.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se