Artikel från Uppsala universitet

Att lärare utvecklar sin förmåga att göra bedömningar, till exempel genom diskussioner med varandra, skulle kunna ge mer rättvisa betyg för eleverna. Det visar forskning om elevers kompetens i tyska. 

– Bedömning av elevers skriftliga kompetens är en komplex uppgift. Utmaningen ligger i att i än högre grad nå en gemensam förståelse för vad som ska bedömas och att på det sättet minska risken för ett godtycke när det gäller vilka aspekter som klassas som viktigast eller att bedömningskriterierna tolkas på olika sätt, säger Maria Håkansson Ramberg, Institutionen för moderna språk, vid Uppsala universitet.

I sin avhandling fokuserar hon på bedömning av elevprestationer i svenska skolor. Studien undersöker vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, hur god lärares samstämmighet är och i vilken mån svenska elever uppnår förväntad nivå i språk på gymnasiet, i det här fallet tyska.

Kan leda till skillnader i betyg

I studien har Maria Håkansson Ramberg undersökt bedömningar av elevers skriftliga kompetenser på tre olika språksteg i det svenska systemet. Elevtexterna bedömdes av tre bedömargrupper: elevernas egna lärare, svenska externa lärare enligt svenska styrdokument samt europeiska bedömare som bedömde mot en B1-nivå enligt Gers*.

Enligt Maria Håkansson Ramberg är det positivt att lärare har en bred syn på vad som är skriftlig kommunikativ kompetens i språk, men att det däremot kan leda till skillnader i betygsättningen om lärarna viktar och tolkar bedömningskriterier olika. Även om lärarna överlag bedömer elevernas prestationer på samma sätt, kan det ibland vara betydande skillnader vid betygsättningen.

Bättre texter svårare att bedöma

– Det här tycks särskilt gälla för elevtexter som har höga betyg som A, B och C. När det gäller texter av lägre kvalitet, där eleven inte får godkänt verkar lärarna vara mer överens i sin bedömning. Därför är det viktigt att de får möjlighet att inte bara diskutera de lägsta kriterierna utan att även föra samtal om texter som når upp till högre betygssteg.

En del av studien handlar om hur en expertgrupp av europeiska bedömare med särskild utbildning inriktad mot Gers referensnivåer (läs mer nedan, redaktionens kommentar) bedömde de svenska elevtexterna enligt Gers. Den visar att elevtexter generellt uppnår den förväntade Gers-nivån B1 enligt Skolverket.

– Att svenska elever på gymnasienivå i årskurs 3 uppnår den förväntande nivån B1 vad gäller att skriva enligt Gers är en tydlig kvalitetsindikator gällande språkundervisningen på gymnasienivå i tyska.

Viktigt att diskutera bedömningar

Resultaten i avhandlingen visar på vikten av att uppmärksamma bredden i den kommunikativa kompetensen och inte enbart fokusera på exempelvis språklig korrekthet. Det är också väsentligt att lärare vid sambedömning även diskuterar elevlösningar med högre betygssteg.

– Jag hoppas att min forskning kan hjälpa språklärare, skolledare och andra beslutsfattare, särskilt när det gäller att skapa förutsättningar för bedömningsdiskussioner, både mellan ämneskollegor på samma skola och vid olika skolor. Förhoppningsvis kan jag bidra till det språkdidaktiska forskningsfältet när det gäller förståelse för bedömarprocessen och för hur provresultat kan förstås och användas, säger Maria Håkansson Ramberg.

*Gers

Gers är en europeisk referensram som är ett stöd för alla som undervisar i språk och bedömer språkinlärning. De svenska språkstegen för ämnet tyska på gymnasienivå, Tyska 3, Tyska 4 och Tyska 5, har i den aktuella studien förmodats motsvara referensnivåerna A2.2, B1.1 och B1.2, men detta samband behövde valideras ytterligare och undersökas empiriskt i en svensk skolkontext.

Avhandling:

Validität und schriftliche Sprachkompetenz: Eine Studie zur Bewertung schriftlicher Leistungen im Fach Deutsch an schwedischen Schulen.

Kontakt:

Maria Håkansson Ramberg, Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet,
maria.ramberg@moderna.uu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera