Betygshets i skolan ger ökad stress och ohälsa

Det har länge spekulerats i om den psykiska ohälsan hos unga delvis kan bero på läroplanen som infördes 2011 (LGR 11) tillsammans med en rad andra förändringar i skolan. Numera är det obligatoriskt med betyg i årskurs sex och valbart för skolorna i årskurs fyra. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskapskrav. Dessutom finns ett betygssteg för underkänt.

Flera forskningsstudier visar nu att det finns starka belägg för att de förändringarna kan vara en orsak till att unga mår psykiskt dåligt.

– Sedan 1990-talet har det blivit större fokus på betyg och prestationer och elevernas prestationer har också fått större konsekvenser för deras framtida möjligheter i livet. Det upplever elever som väldigt stressande, säger Björn Högberg som är doktor i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar om elevers hälsa i förhållande skola och skolpolitik.

Elever i Sverige mer stressade

Han har gått igenom PISA-undersökningar, där det förutom kunskapstester också finns frågor som mäter elevernas känsla av tillhörighet i skolan, samt Folkhälsomyndighetens återkommande undersökning Skolbarns hälsovanor. Elevers svar från perioden 2000–2010 har jämförts med svar från 2012 och framåt.

– Vi ser då en stark försämring för svenska elever efter införandet av läroplanen LGR 11. Vi jämför svenska elever med andra jämförbara länder, och inget annat land kan visa samma nedgång i känsla av tillhörighet och ökning av stress som i Sverige. Andelen elever som anger att de inte känner att de hör hemma i skolan, eller känner stress över skolarbetet, har ungefär fördubblats under perioden.

Betyg i sexan minskar självförtroendet

När forskarna undersökte vilken roll betyg i årskurs sex hade för elevernas välbefinnande var resultatet liknande. Den första gruppen elever som fick betyg i årskurs sex i det nya systemet, jämfördes med elever som gått i det tidigare systemet utan betyg i sexan.

– Studien visar att reformen ökade stressen och minskade elevernas självförtroende. Den ledde också till att eleverna fick fler psykosomatiska symptom och upplevde mindre tillfredsställelse med livet, säger Björn Högberg.

Minst tillfredsställelse med livet och flest psykosomatiska symptom har lågpresterande och högpresterande elever. Elever på medelnivå är ganska förskonade från den typen av symptom.

Elever med arbetarbakgrund och utlandsfödda elever känner sig mest främmande i skolan. Och flickor, oavsett social bakgrund är mest stressade.

– Flickor känner sig betydligt mer stressade än på 90-talet och skolstressen är också mer skadlig för dem än för pojkarna. Den stress flickorna upplever spiller över på hela deras välbefinnande på ett annat sätt än vad den gör för pojkarna.

Stress i skolan har fördubblats

1997 kände 23 procent av flickorna sig mycket stressade av sitt skolarbete. 2018 har den gruppen vuxit till 50 procent. För pojkar har stressen under samma period ökat från 19 procent till 31.

Varför drabbas flickor hårdare?

– Skolan betyder mer för flickors identitet och självkänsla, de har högre ambitioner och är mer beroende av goda studieresultat för sina möjligheter senare i livet. Utbildning är flickors möjlighet att slå sig fram i livet, att få ett bra jobb och tjäna pengar, säger Björn Högberg.

Att elever blir mer stressade och oroliga ser också Alli Klapp i sin forskning. Hon är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och i en studie (som ännu inte är publicerad) jämförs hur elever födda 1998 och 2004 psykologiskt och socialt upplever skolan. Eleverna födda 1998 fick betyg först i årskurs åtta och hade få nationella prov. Eleverna födda 2004 har betyg från årskurs sex,  har i perioder haft 13 nationella prov under ett år och får betyg i det nya systemet.

Skolreformerna har lett till större skillnader mellan eleverna

– Vi har enkätdata från 10 000 elever i årskurs nio. De känner mer oro över att inte klara prov och för att få låga eller underkända betyg och de har sämre självförtroende. Det är tydligt att 04-orna mår sämre både psykologiskt och socialt än eleverna födda -98, säger Alli Klapp.

Precis som Björn Högberg ser hon att skolreformerna också lett till ökade skillnader mellan eleverna.

– Våra data stärker bilden av att barn med lågutbildade föräldrar mår sämst. Kön tycks också vara viktigt, flickor känner sig mer oroliga och stressade än pojkarna.

Finns det någon reform som har haft särskilt stor betydelse för att öka stressen hos eleverna?

– Det är flera förändringar som skett sedan 2011 – 2012 som inneburit ökade krav på elevernas prestationer. Men införandet av betyg i årskurs sex tillsammans med skärpta krav för behörighet verkar vara det som påverkat deras välmående mest, säger Alli Klapp.

Det visar också en forskningsöversikt som Alli Klapp gjort tillsammans med tre andra forskare. Studien är en genomgång av svensk och internationell forskning mellan år 2002 och 2014 om hur elever påverkas av betyg.

– Vi hittar då inte några positiva effekter av betyg i årskurs sex. Och för lågpresterande elever ser vi en negativ effekt: De får en sämre betygsutveckling längre fram i skolan om de fått betyg i årskurs sex.

Ökad konkurrens i jakten på bra betyg

Eleverna själva känner ofta att betygen är livsviktiga. Det har Björn Högberg sett i djupintervjuer med elever.

– Redan när de är tio, femton år säger de att ”om jag inte klarar skolan blir jag ingenting som vuxen. Jag blir en nobody”. Akademisk utbildning uppfattas som avgörande för vilka möjligheter man får i livet. Det är en framtidssyn som skapar svallvågor genom hela systemet.

De högpresterande eleverna är stressade för att det blir större konkurrens i toppen när fler vill in på prestigeutbildningar. Och hos eleverna längst ner i prestationshierarkin finns oron för att hamna i samhällets marginaler.

– Där är stressen och osäkerheten allra störst. Utan tillräckligt höga betyg för att komma in på en utbildning eller utan gymnasieexamen tror eleverna att de aldrig får en plats i arbetslivet, säger Björn Högberg.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se