Att analysera och försöka förstå sin omvärld blir allt viktigare för företag, myndigheter, partier och organisationer. Nuet tenderar att få ökad betydelse och många upplever att de befinner sig i en tid av snabb samhällsförvandling, där betydelsen av historiska erfarenheter minskar. I forskningsrapporten ”Omvärldsanalys – till vilken nytta?” beskrivs hur statliga myndigheter i Sverige arbetar med omvärldsanalyser.

– Det slog mig tidigt att många annonser för städhjälp avslutades med meningar som ”endast seriösa svar” eller liknande och nu har jag fått svar på varför det är så, säger Anna Gavanas

20 välfärdsstater har studerats avseende koppling mellan den förda familjepolitiken och enskildas upplevelse av stress och konflikt mellan arbete och familj.

IT styrs och utvecklas i dag av kommersiella och privata intressen medan statliga intressen på detta område representeras av införandet av e-förvaltning. En konsekvent genomförd e-förvaltning kommer att förändra statens organisering i grunden och förändra relationerna mellan stat och medborgare.

Risken för arbetslöshet och arbetslöshetens längd i samband med examen har studerats under 1990-talet, som var en period som kännetecknades både av en kraftig expansion av den högre utbildningen och av kraftiga konjunktursvängningar.

Negativ befolkningsutveckling är ett problem i många länder och olika insatser görs för att hindra eller vända denna utveckling. Rapporten undersöker om det finns en ”dold befolkningspotential” för den svenska landsbygden.

En ny avhandling visar att det i Sverige finns ett samband mellan befolkningsomflyttningar (inhemsk och internationell migration) och ökad ojämlikhet i löneinkomster. Men i Sverige verkar detta ske utan låglönekonkurrens och utan att lågutbildade som grupp förlorar på en ökad inflyttning.

Författarna Marta Szebehely och Gabrielle Meagher har undersökt argument för och emot ökade privata inslag i äldreomsorgen. Rapporten diskuterar också troliga/möjliga konsekvenser av en ökad privat finansiering av äldreomsorgen. De visar att en egen finansiering av äldreomsorgen står i konflikt med en äldreomsorg baserad på behov och lika tillgång till vård och omsorg.

Antalet vigslar över nationsgränserna ökar men fortsatt präglas samhället av en del fördomar och myter kring dessa giftermål vilket speglar en begränsad kunskap i ämnet. Författarna till arbetsrapporten har gjort en kvantitativ studie och tittat på demografiska, socioekonomiska och geografiska aspekter för att se vilka faktorer som påverkar sannolikheten att en svensk gifter sig med en partner från utlandet.

Konflikterna kring skogen kan förväntas öka i takt med att konkurrensen om naturresurserna ökar. Institutet för Framtidsstudier publicerar nu en studie om politiken kring skogens användning i norra Sverige.

Livia Johannesson på Institutet för Framtidsstudier har gjort en detaljerad kartläggning och analys av omfattningen av och karaktären på de könsperspektiv som används inom framtidsstudier internationellt. Materialet består av samtliga artiklar, 1 675 stycken, publicerade under 40 år i den största vetenskapliga tidskriften inom framtidsstudier Futures: the journal of policy, planning and futures studies.

Maria Elowsson, Institutet för Framtidsstudier, har gjort en detaljerad kartläggning och analys av myndigheternas pågående omvandling i Dalarnas län. Studien visar att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Polisen dragit ner sitt sammanlagda öppethållande med upp till 85 procent under 2000-talet. På vissa orter ges service på distans med hjälp av tekniska lösningar, eller genom att andra myndigheter på plats sköter service åt medborgarna.

Den brittiske arbetsmarknadsforskaren Richard Layard argumenterar i en artikel i Framtider för att den psykiska ohälsan är framtidens största samhällsproblem. Nu krävs breda satsningar på terapi av hög kvalitet, menar Layard. Men han betonar också arbetets roll i kampen mot den psykiska ohälsan.

Det nya pensionssystemet diskuteras i en ny bok från Institutet för Framtidsstudier: Mellan folkbildning och fondrådgivning. Nya perspektiv på pensionsystemet.

Hur kom det sig att byggandet av Öresundsbron blev 26 procent dyrare än beräknat och att Hallandsåsen kostade 700 procent mer? Vilka sanningar och lögner gör att skattebetalarna skulle kunna besparas slöseri när det gäller megaprojekt och infrastruktursatsningar? Läs mer om detta i nya numret av Framtider, 4/2007

Är staten vän eller fiende? Den frågan har vållat åtskillig debatt i Sverige under senare år. Välfärdsstatens ”folkhemspolitik” har omvärderats och man har talat om den sociala ingenjörskonstens ambition att ”lägga livet tillrätta” för medborgaren. I en nyutkommen antologi från Institutet för Framtidsstudier skärskådas argumenten.

Hur har den välfärdspolitik som bedrivits under många decennier bidragit till den relativt gynnsamma position som Norden har idag? Går det att peka på några specifika politiska insatser eller några särskilda egenskaper hos de Nordiska välfärdsstaterna som bidragit till folkhälsoutvecklingen? Kan de erfarenheter som gjorts i Norden överföras till andra länder? Vilka erfarenheter är viktiga för det framtida folkhälsoarbetet?

Rapporten presenteras på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg, söndagen 30 september kl 15.20-15.40.Stora scenen på Internationella torget med Carl Tham och Lena Sommestad

På inbjudan av Institutet för Framtidsstudier besöker Sergey Kovalev, dissident och människorättskämpe från Ryssland, Bokmässan i Göteborg. Kovalev framträder två gånger:• Torsdag 27/9 kl. 16.00-16.20 på Internationella Torgets stora scen• Fredag 28/9 kl. 12.30-12.50 på scenen Röster från världen Ryssland – ett globalt ”wild card”. Sergey Kovalev diskuterar tillståndet för mänskliga rättigheter i Ryssland med Joakim Palme, VD för Institutet för Framtidsstudier. Vad händer efter Putin – eller mellan Putin och Putin?