1. placeholder bild.
    20 april 2009

    Frambenens utveckling berättar om de första landdjurens barndom

    Fossil av forntida djur visar oftast bara hur de vuxna djuren såg ut. Men många arter ändrar utseende under uppväxten, till exempel groddjurs och salamandrars yngel som omvandlas från vatten- till landdjur. Nu visar ny forskning av bland andra Per Ahlberg vid Uppsala universitet att vissa av...

  2. placeholder bild.
    7 april 2009

    Var kommer våra fingrar och tår ifrån?

    Har du någonsin funderat över var dina fingrar och tår kommer från? Eller varför så olika djur som hästar, ödlor och grodor har ett bäcken som stödjer djurens vikt på land och tillåter dem att springa och hoppa? Detta har studerats i en avhandling i evolutionsbiologi som försvaras vid...

  3. placeholder bild.
    26 mars 2009

    Musslor – foderråvara som renar havet

    Musslor är mycket effektiva i att rena havet från överflödiga näringsämen. Möjligheterna att använda torkat och malet musselkött istället för fiskmjöl i foder till värphöns och slaktkycklingar har undersökts sedan 2005 vid SLU, Funbo-Lövsta forskningscenter. Ett flertal försök i...

  4. placeholder bild.
    12 mars 2009

    Svampar och musslor till den odlade laxen

    Odlad fisk (lax, torsk m.m.) kräver mycket foder som idag görs till tre fjärdedelar av mer eller mindre hotad, havsfångad fisk. De kan dock lika gärna födas upp på ett foder som till hälften består av protein och fett från mikroorganismer och/eller musslor. Enligt SLU-forskare är vi på...

  5. placeholder bild.
    18 december 2008

    Strömmingen i Östersjön är genetiskt unik

    En liten strömming i Bottenviken är samma art som, och genetiskt väldigt lik, de större sillarna på västkusten och i Nordatlanten. Men det finns tecken på att arten är genetiskt anpassad till Östersjöns unika brackvattenmiljö. Det visar Lena Larsson vid Zoologiska institutionen,...

  6. placeholder bild.
    2 december 2008

    Införda fiskarter föröder inhemska fiskbestånd

    Införandet av främmande arter, till exempel amerikansk bäckröding, har resulterat i en tiofaldig ökning av utrotningshastigheten bland inhemsk öring. Påverkan på öringsbestånden var mycket större än från exempelvis vattenkemi. Det visar en doktorsavhandling vid SLU i Umeå.

  7. placeholder bild.
    19 maj 2008

    Därför berör oss fåglarnas liv — om Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse

    Lennart Sjögren debuterade som lyriker 1958. År 2008 utkom hans nittonde diktsamling, Ur människovärlden. Under ett halvt sekel har poetens livsförståelse framkallats i bilder av djupaste mörker och svårfattligt ljus. I avhandlingen Därför berör oss fåglarnas liv. Lennart Sjögrens...

  8. placeholder bild.
    12 maj 2008

    Människans syn duger inte för forskning om fåglars syn

    De vackraste fågelhannarna lockar fler honor och lyckas därmed bäst i reproduktionen. Det är utgångspunkten för många studier där man söker faktorer som styr sexuell selektion hos fåglar. Men är det rimligt att utgå från att fåglarna ser detsamma som vi ser? Uppsalaforskare visar i en...

  9. placeholder bild.
    18 april 2008

    Solskyddsmedel ger missbildade reproduktionsorgan hos fåglar

    Många hygienprodukter innehåller UV-filter. I solskyddskrämer finns de för att skydda huden, men de kemiska egenskaper som ger UV-filtren en god skyddande effekt kan ibland leda till problem för miljö och hälsa. En studie av Jeanette Axelsson, utförd på fågelembryon, visar att de kan ha...

  10. placeholder bild.
    19 mars 2008

    Borrelia-bakterier sprids av fåglar i Europa och Asien

    Fåglar är viktiga spridare av fästingar infekterade med Borrelia-arten B. garinii, en bakterie som kan orsaka svår sjukdom när den infekterar människor. Det visar Pär Comstedt i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 28 mars.

  11. placeholder bild.
    9 januari 2008

    Höggradig antibiotikaresistens hos arktiska fåglar

    I det senaste numret av tidskriften Emerging Infectious Diseases, rapporterar svenska forskare att fåglar som fångades på den högarktiska tundran, i samband med tundraexpeditionen "Beringia 2005", var bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Dessa fynd tyder på att antibiotikaresistensen...

  12. placeholder bild.
    9 januari 2008

    Lavskrikor kan kommunicera om rovfåglars beteende

    Med hjälp av olika alarmläten kan fågelarten lavskrikor berätta för andra gruppmedlemmar vad deras huvudsakliga fiende - hökar - håller på med. Dessa alarmläten är tillräckliga för att lavskrikor ska visa situationsspecifika flyktbeteenden, som ökar chansen att de överlever. Denna...

  13. placeholder bild.
    27 februari 2007

    Solsten hjälpte vikingaratt göra som fåglarna

    Undersökningar av hur fåglar och insekter kan orientera sig kastar nytt ljus också över hur våra förfäder vikingarna navigerade på sina färder över Nordsjön och Atlanten. I den senaste utgåvan av Proceedings of the Royal Society A rapporterar två biologer och två fysiker om hur det...

  14. placeholder bild.
    18 januari 2007

    Hopp för odlingslandskapets karaktärsfåglar?

    Många av de fågelarter som är karaktäristiska för odlingslandskapet har blivit allt ovanligare sedan 1970-talet. Ett allt mer intensivt jordbruk är en viktig förklaring, en annan är en ökande regional likriktning. Både i slätt- och skogsbygder har odlingslandskapet blivit mer enformigt;...

  15. placeholder bild.
    21 april 2006

    Globala mönster vid fågelinfluensa hos vilda fåglar kartlagt

    I en artikel i den mycket ansedda vetenskapliga tidskriften Science, har en grupp svenska forskare vid Högskolan i Kalmar tillsammans med forskare från Holland sammanfattatkunskapen om globala mönster i förekomsten och spridningen av influensavirus hos vilda fåglar. Studien omfattar alla...

  16. placeholder bild.
    17 mars 2006

    Fågelvirus mindre farliga för snygga fåglar

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har i en ny studie visat att storleken på halsbandsflugsnapparens pannfläck både är viktigt för partnervalet och avspeglar hur bra immunförsvaret är på att bekämpa virus. Resultaten presenteras i en studie som presenteras på tidskriften Acta...

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera