Kriget i Ukraina sliter på den ryska ekonomin. Militära investeringar ger inte längre tillväxt utan eldar på inflationen, och regeringens budget blir allt svårare att få ihop. Än så länge är utmaningarna hanterbara – men risken finns att medborgarna får betala priset i form av ökad repression, enligt en ny rapport från FOI.
Efter tre års krig i Ukraina är det tydligt att stora statliga investeringar – särskilt i militären – inte längre ger någon bred ekonomisk stimulans. Det konstaterar Emil Wannheden, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– Ekonomin är överhettad. Det betyder att även om regeringen spenderar mer pengar så leder det inte till tillväxt utan inflation. Man har nått en gräns för vad ekonomin kan klara av att producera, vilket beror på begränsningar i arbetskraft, teknologi och så vidare, säger Emil Wannheden vid FOI i ett pressmeddelande.
I en rapport har han gått igenom ekonomisk statistik från 2021 och framåt i form av ryska originalkällor. Ryska myndigheter samlar in statistik om produktion, tillväxt och arbetslöshet på samma sätt som i Sverige.
Svårbedömda risker
Det är dock svårt att veta hur tillförlitlig den ryska statistiken egentligen är. Men Emil Wannheden har analyserat de olika källorna och kommit fram till att siffrorna på det stora hela är tillförlitliga – även om de ska tas med en nypa salt.
Han har även gått igenom analyser av ryska tankesmedjor och av den ryska centralbanken, som använder sig av statistiken för att göra egna analyser.
– Jag har också läst vad andra analytiker och experter i och utanför Ryssland gör för bedömningar av den ryska ekonomin. Utifrån det har jag gjort en samlad bedömning, säger Emil Wannheden.
Hans ena slutsats är att ekonomin är överhettad. Den andra är att det blir allt svårare för den ryska regeringen att få ihop budgeten.
– Förra året tvingades regeringen för första gången höja skatter och dra ner på välfärdsutgifter för att ha råd att fortsätta kriget i Ukraina.
Sanktioner bidrar till problem
Kommunikationen om det ekonomiska läget är över lag positiv från den ryska ledningen, utan att vara överdrivet skönmålande, enligt Emil Wannheden. Låg arbetslöshet och partnerskap med Kina lyfts fram, samtidigt som det inte hymlas med att det finns problem som inflation.
– Och det skyller man på väst. Det är till viss del sant, att sanktionerna och västs ekonomiska krigföring skapar problem, säger Emil Wannheden.
Utmaningarna för den ryska ekonomin består främst av olika risker som kan vara svåra att bedöma, enligt Emil Wannheden. Negativa utvecklingar kan uppstå, men det är oklart om – eller när – de i så fall inträffar.
– Det är en osäkerhet som den ryska regeringen måste värdera. Den främsta risken handlar om att få ihop statsbudgeten, att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna finansiera den. Utan tillräckliga intäkter så måste man i princip trycka mer pengar, vilket bidrar till inflation.
Allt viktigare roll för försvarsindustrin
Kriget i Ukraina har gjort den ryska ekonomin allt mer militariserad. Försvarsindustrin har fått en central roll, och stora delar av ekonomin är nu beroende av att staten fortsätter att beställa försvarsmateriel.
Ryska företag är generellt högt belånade till höga räntor, vilket ökar risken för konkurser.
– Det är väldigt dyrt för företagen att finansiera sina lån. Om de går i konkurs så riskerar det att påverka bankerna. Om de får svårt att få tillbaka sina lån blir det problem för dem, säger Emil Wannheden.
Kan bli ökad repression
En annan utmaning är bristen på arbetskraft, teknologi, kompetens och insatsvaror – faktorer som kraftigt begränsar tillväxten i industrin.
Trots de många och stora utmaningarna tror Emil Wannheden att den ryska ledningen kommer att hitta sätt att hantera dem.
– Det kanske kräver mer repression eller högre skatter, något som ger en negativ effekt för befolkningen eller företag i Ryssland. Det hade ledningen förstås gärna velat undvika. Men behövs det så kommer man göra det, säger Emil Wannheden.
Det kan förmodligen pågå under en längre tid – men inte hur länge som helst, menar han.
– Om vi går mot en utveckling som mer och mer baseras på repression, där det finns något slags stabilitet trots att det ekonomiskt går dåligt, så kanske den ryska ledningen nöjer sig med det. Men den vill ju gärna att Ryssland även är ekonomiskt starkt, det finns en ambition att vara en stormakt.
Mål i Ukraina viktigare
Det främsta ekonomiska dilemmat för Ryssland är, enligt Emil Wannheden, att ju mer resurser som satsas på kriget i Ukraina nu, desto svagare blir landets ekonomi på sikt.
Svårigheterna är ännu inte så allvarliga att Ryssland tvingas dra ner på sin krigsinsats, enligt Emil Wannheden. Men att få väst att lätta på sanktionerna är viktigt för Ryssland eftersom flera att landets ekonomiska problem då skulle minska.
– Men det är inte så viktigt för dem att de i nuläget är redo att ge upp sina mål att kontrollera Ukraina, säger Emil Wannheden.
Rapport:
Rysslands ekonomi 2025: nulägesbild, utmaningar och dilemman, FOI.
