Störningar i bakteriefloran i tarmen under ett barns första levnadsår är kopplat till neuropsykiatriska diagnoser senare i livet. Enligt en studie kan ett samband med antibiotikabehandling finnas.
Forskare vid University of Florida och Linköpings universitet har undersökt tarmflorans sammansättning hos spädbarn.
I studien hittade forskarna biologiska markörer som tycks vara kopplade till neuropsykiatriska störningar.
– Det anmärkningsvärda är att dessa biomarkörer finns redan i navelsträngsblod vid födseln eller i barnets avföring vid ett års ålder, mer än ett decennium innan diagnos, säger Eric Triplett, professor vid University of Florida i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Barn i Sverige följdes under 20 år
I studien ingick drygt 16 000 barn i Sverige. De föddes åren 1997–1999 och har följts i mer än 20 år. Drygt sju procent av barnen har diagnosticerats med autismspektrumstörning, adhd, kommunikationsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning.
Under barnens uppväxt har en stor mängd livsstils- och miljöfaktorer kartlagts genom enkäter vid flera tillfällen. För en del av barnen har forskarna analyserat ämnen i navelsträngsblod och bakterier i avföringen vid ett års ålder.
Forskarna kunde se tydliga skillnader i tarmfloran redan under första levnadsåret hos barn som utvecklar autism eller adhd.
– Vi har funnit samband med en del faktorer som påverkar bakterierna i tarmen, som antibiotikabehandling under barnets första år, som är kopplat till en ökad risk för de här diagnoserna, säger Johnny Ludvigsson som är professor vid Linköpings universitet.
Barn som hade upprepade öroninflammationer under sitt första levnadsår hade en ökad risk att senare i livet diagnosticeras med en utvecklingsneurologisk störning. Forskarna tror dock inte att infektionen i sig är problemet. Snarare misstänker de en koppling till antibiotikabehandling.
Antibiotika kan rubba tarmfloran
En möjlig förklaring kan vara att behandling med antibiotika rubbat tarmflorans sammansättning på ett sätt som bidrar till utvecklingsneurologiska störningar, menar forskarna.
De fann att förekomst av Citrobacter-bakterier eller frånvaro av Coprococcus-bakterier ökade risken för en framtida diagnos.
– Coprococcus och Akkermansia muciniphila har potentiellt skyddande effekter. Dessa bakterier var korrelerade med viktiga ämnen i avföringen, som vitamin B och förstadier till signalsubstanser som spelar en viktig roll i att reglera signaleringen i hjärnan. Över lag såg vi underskott av dessa bakterier hos barn som senare fick en utvecklingsneurologisk diagnos, säger forskaren Angelica Ahrens vid University of Florida.
Den aktuella studien visar även att risken för utvecklingsneurologisk diagnos hos barnet ökar om föräldrarna röker. Däremot har amning en skyddande effekt.
Mer om studiens resultat
Forskarna har använt navelsträngsblod som tagits vid barnens födsel för att analysera mängderna av olika ämnen från kroppens ämnesomsättning, som fettsyror och aminosyror. De mätte också en del skadliga ämnen som nikotin och miljögifter.
Det visade sig att barn som senare fick en diagnos hade låga nivåer i navelsträngsblodet av flera viktiga fetter. En av dessa var linolensyra, som behövs för bildning av omega 3-fettsyror som är inflammationsdämpande och har flera andra effekter i hjärnan. Samma grupp hade också högre nivåer av en PFAS-substans.
PFAS är en grupp ämnen som används i bland annat flamskyddsmedel och som kan påverka immunförsvaret negativt.
Forskningen befinner sig i ett tidigt skede och fler studier behövs. En fråga som återstår att besvara är till exempel om obalansen i tarmfloran är en utlösande faktor, eller om den uppstått av bakomliggande faktorer som kost och antibiotika.
Men att många biomarkörer för framtida utvecklingsneurologiska störningar kan observeras redan i tidig ålder kan på sikt öppna för att utveckla screeningsprotokoll och förebyggande åtgärder, menar forskarna.
Vetenskaplig studie:
Infant microbes and metabolites point to childhood neurodevelopmental disorders, Cell.
