En sork tittar upp från en grop i jorden
Skogssork. Bild: Jurikowski/Wikimedia commons*
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

PFAS-kemikalier finns i både djur, växter och jord på Frösön. Att höga halter finns hos skogssorkar, som äts av många andra djur, oroar forskare.

Höga halter av PFAS-kemikalier har tidigare uppmätts i vatten och fiskar på Frösön i Jämtland. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit reda på om kemikalierna även finns i däggdjur i området.

– Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut. Där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens som är professor i organisk miljökemi vid SLU.

Under 2021 och 2022 samlade forskarna in prover från jord, blek taggsvamp, hallon, blåbär, lingon, skogssork, rådjur och älg från olika platser på Frösön. De har jämförts med prover från ett kontrollområde utanför Umeå.

Höga halter hos sorkar

Resultaten visar att kemikalierna har tagits upp i jord, växter och djur på  Frösön.

Hos de vilda djuren märktes halterna främst i levern. Forskarna konstaterar att koncentrationen av FFAS i skogssorkar tillhör de högsta som uppmätts i Europas vanligaste däggdjur.

Skogsssorkar har viktig roll i ekosystemen. De är basföda för många stora rovdjur, till exempel rödräv, pärluggla och mårddjur.

– Vi är oroade över vad den här höga PFAS-förekomsten som fanns i just skogssorkarna kan få för effekt på ekosystemen både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke, lektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet.

Fakta om PFAS

PFAS är en förkortning för poly- och perfluorerade alkylsubstanser. Det är en grupp industriellt framtagna kemikalier där över 4 700 ämnen ingår.

Kemikalierna har vatten-, fett- och smutsavstötande egenskaper. De finns till exempel i brandskum, skidvalla, hudvårdsprodukter och impregnering av kläder. Deras kemiska egenskaper gör att de är mycket svåra att bryta ner.

Djuren kan drabbas på olika sätt

I bär avvek däremot inte PFAS-halterna nämnvärt från bär i andra områden.

– Däremot såg vi höga halter PFAS i blek taggsvamp, som mest var de tio gånger högre jämfört med bären, säger Frauke Ecke.

Studien är den första i sitt slag i Sverige, men forskarna lyfter fram att mer kunskap om hur djur påverkas av kemikalierna behövs.

– Människor som får i sig höga halter av PFAS kan exempelvis drabbas av cancer, reproduktionssvårigheter och nedsatt immunförsvar med ökad risk för infektionssjukdomar som följd. Det är sannolikt att PFAS kan få samma effekter på djur men det kan också finnas andra effekter som vi inte känner till idag, men här krävs mer kunskap och fler studier, säger Frauke Ecke.

EU:s gränsvärden för konsumtion av vilt

I undersökta muskelprover överskreds inte EU:s gränsvärden för PFAS i viltkött. Gränsvärdet för PFOS i biprodukter vid slakt, överskreds i leverprover från två rådjur.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet rekommenderar ett  veckointag av PFAS4 på 4,4 ng/kg kroppsvikt. Detta intag riskerar att överskridas vid regelbunden konsumtion av rådjurskött från Frösön.

För bär och svamp finns inga gränsvärden framtagna.

*Bild: Jurikowski, Wikimedia commons. Licens: CC BY-SA 3.0

Vetenskaplig studie/rapport:

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i mark och biota på Frösön, Naturvårdsverket.

Kontakt:

Frauke Ecke, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet,  frauke.ecke@slu.se

Lutz Ahrens,  forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, lutz.ahrens@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera