Särbegåvade elever underpresterar för att passa in

Särskild begåvning är ett begrepp som allt oftare uppmärksammas. Nu lyfter forskare och andra yrkesgrupper fram olika aspekter av särskild begåvning i en antologi. Den syftar till att bredda synen och ge förslag på hur undervisningen kan anpassas för dessa elever.

Caroline Sims vid Högskolan i Gävle forskar om särbegåvade elever. Hon menar att det finns felaktig uppfattning om att dessa elever är självgående och klarar sig bra utan uppmärksamhet från lärare.

Hon menar vidare att många särskilt begåvade elever har vant sig vid att underprestera för att passa in och att en del helt tappat förtroendet för skolan.

Toppresultat ingen självklarhet

De kan också bli rastlösa och feldiagnostiseras med adhd – när det egentligen handlar om att tankarna går väldigt fort och att de vill ha något mer att bita i.

– De kanske till och med tror sig var dumma för att de ser en annan komplexitet som andra inte ser. Då är det inte heller givet att de får toppresultat på prov eller test.

Läs mer: För smart för att passa in

För elever som redan känner sig utanför kan dessutom tester, som visar en intelligens över normalvärden, bli ytterligare en bekräftelse på att de är avvikande.

– De elever som jag haft och som jag har hittat, har absolut inte varit de som direkt har utmärkt sig genom att ha strålande provresultat. De kan också kamouflera sitt tänkande genom ett språk som är väldigt ruffigt.

Eleverna behöver utmaningar

Enligt Caroline Sims handlar allt om att bygga upp ett förtroende under lång tid och att synliggöra eleverna genom en mer utmanande undervisning.

– Ibland beskrivs det som att de bara sitter och väntar som hungriga fågelungar, men så är det ju inte.

Undervisning kan anpassas

Tillsammans med Gävle kommun har Caroline Sims skapat ett stöd för hur lärare kan anpassa undervisningen för att fånga upp eleverna. Hon är också positiv till att låta särskilt begåvade elever arbeta med likasinnade i grupparbeten. Men att flytta upp dem en eller flera klasser ser hon inte som någon standardlösning.

– Vi har inget riktigt system för det och det kan lätt bli ett glapp så eleven får börja om hos den nya läraren med det den redan har gjort. Det är inte heller problemfritt att låta till exempel en åttaåring läsa med 15-åringar.

Skolverket har aviserat förändringar i skollagen till sommaren, bland annat handlar det om att permanenta spetsutbildningar med snabbspår till universiteten. Det innebär att universitet och högskolor måste anpassa sig till att ta emot studenter som är yngre.

– Det är tveksamt om högskolan har några strukturer för att ta emot de här eleverna. Det enda skrivna jag kunnat hitta är att särskild begåvning inte berättigar till särskilt stöd, en stängd dörr alltså.

Skolsystem uppmuntrar inte särskilt begåvade

Caroline Sims menar det finns ett motstånd mot att lyfta den här elevgruppen och hon ifrågasätter synen på dem som elitelever som det ju går så bra för i alla fall.

– Jag brinner för tanken att låta alla människor komma fram. Det är många typer av begåvningar som vi behöver se, från matematiker och logiker, till språkbegåvade, konstnärer och praktiker. Problemet är att vårt skolsystem inte värderar och uppmuntrar de förmågor som särskilt begåvade elever har, säger Caroline Sims.

Antologin heter Särskild begåvning i praktik och forskning.

Kontakt:

Caroline Sims, adjunkt och doktorand i pedagogik vid Högskolan i Gävle, caroline.sims@hig.se